+ Reply to Thread
Page 1 of 4 123 ... LastLast
Results 1 to 10 of 36

Thread: Xayin Baburning keynide kim bar?

  1. #1
    Unregistered Guest

    Default Xayin Baburning keynide kim bar?

    Uyghurlar ajayip bir millet ,ye qehrimangha bolghan hormiti yoq,ye xayingha bolghan nepirti yoq. Uyghurlardin chiqqan qehrimanmu 3 kundin kiyin adettiki ademge aylinidu,uning ne dawringi, ne sheripi bolmaydu, xayinimu shu 3 kunlik tillash we eyipleshlerdin kiyin adettiki adem qatari yene jamet arisigha qaytip kilip, normaliy salam saet bilen yashawiridu. Yuz bergen ishlarning jeryani, ziyini we uning arqisidikiler heqqide pikir yurguzush esla xiyaligha kelmeydu. Xayin baburning sot hukumi chiqili emdi bir aydin ashti ,biraq Babur aliqachan kixilerning esidin kotirilip ketti. Uning mewjutliqimu we uning qilghan qilmishlirimu uyghurlar uchun ishnime emes, hetta uni ishpiyonluq qilishqa tunushturghan kishler heqqide oylunup beqishni esla xalimaydu. Emiliyette Babur weqesi axbaratta ashkarlanghandin kiyin axbarat yuzudiki uchurlardin uningha munasiwetlik kishilerni tepekur qilip beqishqa tamamen mumkin idi, nurghun ishlar uyghurlarning koz aldida shunchilik ayan tursimu, uyghur jamitining hamaqetliki, shexsiyetchiliki sewebidin echkimning yureklik eghiz echishqa qurbi yetmeydu.

    Baburning sot hukumi sot bolghan kuni kechtila torgha quyuwetilgen idi, emma hazirghiche hechkim bu heqte izdinip beqishni we uningda diyilgen mezmularni bilip beqishni xalimidi. Miningche baburning sot hukumini birqanche tilgha terjime qilip hemme ademge bildurush kerek. Eger kurushni xalighuchilar bolsa towendiki tor adirisigha kirse PDF nusqusini tapalaydu.

    http://politisktinkorrekt.info/2010/...till-fangelse/

    Mushu kunlerdimu kastom-burulkilirini qirlap kiyip, qara koz eynikini taqap stockholming kochilira bixaram yurgen Babur ning sot hukumnamisi jemi 38bet bolup, uningda diyilgen nurghun mesililer ademni heqiqeten oygha salidu.biraq uningdiki hemme nersilerni bu yerde sozlep bolush esla mumkin emes, shundaqtimu bir noqta heqqide siler bilen pikirliship kurushni layiq kordum.

    Hukumnamining 8-bet ikkinchi abzasing 4-quruda ”Li Da ning uchur bilen teminleydighan bir uyghur dosti bolghan “ deydu. LiDa shiwetsiye hukumiti terpidin chegridin qoghlap chiqirilghan muxpir salahiytidiki xitay ishpiyonidur. Undaqta Lida ni uchur bilen teminleydighan bu uyghur dosti kim? Buninggha hukumnamining 23-bet ikkinchi abzasidin jawap tapalaymiz.Hukumnamida mundaq yazidu:” Babur Lida bilen tunji qetim 2007- yili xinjiangliq uyghur artislar Eskilstuna shehrige uyun qoyghili kelgende tunushqan bolup, ularni Eskilstunadiki yeqin bir tunushi ozara tunushturghan.” Undaqta Baburni xitay ishpiyonigha tunushturghan uning eskilstunadiki uyghur tunushi kim? Baburni xitay ishpiyonihga tunushturghan ademning uyghur ikenlikini shiwetsiyediki eng chong Gezit bolghan ”kundilik xewerler” Gezitining 11-ayning 10-kunidiki sanighan besilghan maqalining 5-abzasida ”Uni yene bir uyghur xitay ishpiyonigha tunushturghan ” digen jumle bilen tehimu eniq ispatlighan.

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/ibr...-kina-1.991203

    Undaqta baburni xitay ishpiyonigha tunushturghan Eskilstunadiki baburning yeqini bolghan uyghur kim? Buninggha shiwetsiyede yashwatqan herqandaq uyghur qiynalmayla jawap tapalaydu. Chunki Eskilstuna shehride yashaydighan hem babur bilen nahayti quyuq munasiwette bolghan uyghurlar sanaqliqla.

    Chunki bu uyghurning shiwetsiyege uyghur artisliri uyun qoyghili kelgen shu kunlerde ularning ichidiki xitaylar bilen apaq-chapaq bolup, ular bilen bimalal alaqe qilip yurgenlikini, xitay kolsulidin belet elip bashiqilarning qoli bilen tarqitip bergenlkini, we baburni shiwetsiye uyghur kommititige reiyis qilish uchun mehpi yighin chaqirip awaz toplighan hem zorawanliq ishletmekchi bolghanliqini , shiwetsiyediki uyghurlarning kopinchisi bilidu.

    Undaqta shiwetsiye hukumiti baburni tutup uni nimishqa tutmaydu? Buningda towendikidek bir sewep bar.

    1- Xitay ishpiyoni Lidaning shiwetsiyege kelgenlikige birqanche yil bolghan we ximaliy yawrupadiki doletlerde muhpilriq salahiyti bilen yurup paliyet qilghan bolup, shiwetsiye bixeterlik tarmaqlirining sezgen we arqigha chushken waqti del 2008-yili 1-aydin bashlanghan. Emilyette shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri baburning emes belki Lidaning arqisigha chushken. Shunga Shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri Lida bilen alaqede bolghan barliq ademnlerning uchur yollirini nazaretke alghan. Shuning bilen emdila ishpiyonluq yoligha qadem qoyghan ”bichare” babur qarmaqqa teng elinghan. Buning bilen qetiq ishken eskilstunadiki uyghur qutulup, tawiqini emdila yalashqa bashlighan babur tutulghan. Chunki shiwetsiye bixeterlik organliri 2008- yildin ilgiri Lidani nazaretke almighanliqi uchun bashqilarni tutushqa yiterlik ispat matirial topliyalmighan. Eger shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri ishpoyon Lidaning keynige Lida shiwetsiyege kelgendin bashlap chushken bolsa ,eniqqi uni uchur bilen teminligen we baburni uninggha tunushturghan uyghurni tutushqa yiterlik ispat matirial topliyalighan bolar idi. Emiliyette baburning tutulishi bir tasadibiyliq.

    2- shiwetsiyege uyghur artislirining klegen waqt 2007-yili 9-ayning beshi bolup ,Babur del mushu kunlerde ikki kun eskilstunadiki helqi uyghurning oyide qunup xitay ishpiyoni Lida bilen tunushushqan. Emilyette u uyghur ozining ishpiyonluq wezipisini tamamlap ishpiyonluqni baburgha otkuzup bergen. Bu uyghur wezipisini teximu yahshi tamalash uchun baburni Lida gha tunushturushtin sirt uni shiwetsiye uyghur kommititigha reis qilip tiklimekchi bolghan. U bu mexsidini emelge ashurush uchun 2007-yili 11-ayning 13 we 14-kunliri eskilstunada mehpi yighin chaqirip shiwetsiye uyghur kommititining reyisini uriwetmekchi we uning ornigha Buburni reyis qilip saylimaqchi bolghan ,eger bu mexsidi tichliq bilen emelge achmisa chataq chiqirip ish terimaqchi bolghan. Bu yighingha shiwetsiyede yashaydighan bir qisim uyghurlardin sirt dunya uyghur qurultiyiningmu bir qisim erbabliri qatanshqan. Burun bu meydangha mushunighagha munasiwetlik bir yazma chaplanghan idi, emma u dunya uyghur qurultiyidiki bir qisim erbapalrning tita tumurigha tigip ketkenliki uchun torda uzun turghuzmay alghuzwetken idi, ashu yighingha qatanshan ashu uyghurlarning eger heqiqiy weten suyer wijdani bolsa xitay uchun ishligen ishpiyonning peqet baburla emeslikini ashkarlighan bolar idi.

    Emiliyette Babur satqinliqning beshi emes belki dawami Eger uyghurlarda analiz qilish engi we jamaetchilik kuchi bolghan bolsa satqinlar bundaq yamrap ketmigen bolar idi. Eger bekirek tehlil qilishqa toghra kelse satqunluqning kurash kosenning olimi bilen birsining wezipe axirliship wezipining yene birige otkuzulip birilgenlikini biliwalmaq enche tes emes.

    Bular ergiz mining oydurup chiqarghan nersilirim emes, belki polattek pakitliri bar emliyet, eger yalghan dise bu ishlarni bilidighan we sot hukumini oqughan heqiqiy wijdani bar uyghur otturgha chiqip dep baqsun!

  2. #2
    Unregistered Guest

    Default heqiqet

    qirindishim bu mesilini bekmu yaxshi utturgha qoyupsiz elwette siz yuqurda iytqandek yaki dosni yaki dushmenni ayrip qarashni bilmeydighan bir halgha chushup qalduq. miningche insanning eng yiqin dosti uning xataliqini korsitip turghini.
    xeliq meyli dunya uyghur qurultiyining bash reisi bolsun we yaki rehberlik gurupisidikiler bolsun we yaki qandaq bir ademning bolsun xataliqini korsitip berse xataliqini ustige ilip qobul qilsa uningdin kiyin bu uyghur dawasi birqeder ilgirleydu. yiqinqi 3 . 4 yil ichide nurghunlighan bilimlik qirindashlirimiz ozining uyghur dawasigha bolghan kozqarishini otturgha qoysa dunya uyghur qurultiyining we dunya uyghur qurultiyidiki melum ademlerning koz qarishigha uyghun kelmisila u ademni herxil tillar bilen tillap bohtan chapliduq. shu siyasi kozqarishini otturgha qoyghan ademge chirayliqche ozimizning siyasi koz qarishimizni otturgha qoyup qayil qilmay dunyada u ademni erzimes ademge aylandurushqa urunduq. mana mushu jehette ozimizni tuzetmisek uyghur dawasining ilgirlishi uyaqta tursun yuqurda itilghandek munapiq xainlar kundun kunge yamrap ketmey qandaq qilidu qirindishim. allah bu milletni xataliqini korsitip berse qobul qilidighanlardin qilghay.

  3. #3
    Unregistered Guest

    Default

    Qayser bilen abdureshit .

  4. #4
    Unregistered Guest

    Default 关于巴布尔的法院资料. babur.mehsut hekkidiki sot matiryali

    因为这个文件不受支持,故只能先转换到Word,现在分几个部分发送在此,仅供参考。
    peket hemmeylenning pakit digenning khandakh nerse ikenligini korup bekhish uchunla bu yerge khoyishni muwapikh kordu. aghzidin chikkhan gepning hemmisila pakit bolmaydu.

    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    DOM B 8976-09
    2010-03-08
    meddelad i
    Mål nr
    PARTER (Antal tilltalade: 1)
    Åklagare
    Tilltalad
    Åklagarkammaren för Säkerhetsmål
    Babur Maihesuti, 480102-0639
    124 61 Bandhagen
    Påföljd m.m.
    Enhet 42
    Stockholm
    Chefsåklagare Tomas Lindstrand
    Offentlig försvarare:
    Advokat Björn Hurtig
    Box 12107
    102 23 Stockholm
    19 kap 10 § 2 st och 3 st brottsbalken
    Begångna brott Lagrum
    Olovlig underrättelseverksamhet, grovt
    brott
    Fängelse 1 år 4 månader
    Stövargatan 71
    Försvarsadvokaterna Stockholm HB
    DOMSLUT
    Förverkande och beslag
    Följande beslag ska bestå till dess att domen vinner laga kraft: Säkerhetspolisen;
    beslagsliggare B 022-09 punkterna A1, C5, C8, C13, C14, C16, C17, C20, C21,
    C25-29, C32, C34, C41, C44, C45, C47, C52-54, E7, E9, F12-14.
    I beslag taget pass förklaras förverkat jämlikt 36 kap 2 och 3 §§ brottsbalken.
    Beslaget ska bestå (Säkerhetspolisen; beslagsliggare B 022-09 p C39).
    I beslag tagna 110 000 kr förklaras förverkade jämlikt 36 kap 1 § brottsbalken.
    Beslagen ska bestå (Säkerhetspolisen; beslagsliggare B 022-09 punkterna F4 och
    F11).
    1.
    2.
    3.
    Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
    Box 8307
    104 20 Stockholm
    Scheelegatan 7 08-561 650 04 måndag - fredag
    09:00 - 12:00
    www.stockholmstingsratt.se 13:00 - 15:00
    E-post: stockholms.tingsratt.avdelning4@dom.se
    08-561 654 10
    1
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    DOM B 8976-09
    2010-03-08
    Enhet 42
    Häktning m.m.
    Sekretess
    Brottsofferfond
    Ersättning
    Advokat Björn Hurtig tillerkänns ersättning av allmänna medel med 591 498 kr. Av
    beloppet avser 439 992 kr arbete, 26 520 kr tidsspillan, 6 686,40 kr utlägg och

    118 299,60 kr mervärdesskatt. Vid utbetalning av allmänna medel ska beaktas att
    förskott utgått med 138 000 kr.
    Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.
    1.
    2.
    Babur Maihesuti ska vara underkastad reseförbud med anmälningsskyldighet intill dess
    att domen vinner laga kraft i ansvarsdelen. Reseförbudet innebär att Babur Maihesuti
    inte får resa utanför Stockholms län och ska anmäla sig på onsdagar senast kl. 17.00 hos
    polisen på Kungsholmsgatan 45, Stockholm. Överträdes reseförbudet eller iakttas inte
    anmälningsskyldigheten ska Babur Maihesuti häktas om det inte är uppenbart att skäl
    till det saknas.
    Sekretessen enligt 15 kap 1 § och 18 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen
    (2009:400) ska bestå i målet för uppgifterna i hemlig domsbilaga 3.
    Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
    brottsofferfond.
    2
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
    Åklagaren har yrkat att Babur Maihesuti ska dömas för olovlig
    underrättelseverksamhet, grovt brott, enligt följande gärningsbeskrivning:
    Babur Maihesuti har i Stockholmsområdet under tiden januari 2008 - den
    3 juni 2009 med uppsåt att gå den kinesiska staten tillhanda hemligen och
    med användande av svikliga medel bedrivit verksamhet för att anskaffa
    uppgifter om personliga förhållanden beträffande personer av uigurisk
    härkomst, varav de flesta varit verksamma i uiguriska föreningar och
    organisationer i Sverige samt i Norge, Tyskland och USA. Uppgifterna har
    han delgett en kinesisk diplomat och en kinesisk journalist som på uppdrag
    från den kinesiska underrättelsetjänsten bedrivit verksamhet i Sverige för
    den kinesiska statens räkning för att i hemlighet anskaffa uppgifter om
    personliga förhållanden beträffande personer av uigurisk härkomst.
    Om Babur Maihesutis gärning ska bedömas som medverkan till
    diplomatens och journalistens olovliga underrättelseverksamhet görs i
    andra hand gällande att hans medverkan inte varit tillfällig.
    Verksamheten har avsett anskaffande av uppgifter om personliga
    förhållanden när det gäller uigiurer som lever och verkar utanför Kinas
    gränser. Verksamheten har även inneburit att Babur Maihesuti fått
    uppdrag från journalisten och diplomaten att inhämta information om
    uigurer och att Babur Maihesuti därefter verkställt sitt uppdrag genom att
    till journalisten respektive diplomaten rapportera uppgifter om politisk
    verksamhet, bland annat inom World Uyghur Congress, vad som sagts vid
    möten av olika personer inom den uiguriska rörelsen samt vilka åsikter
    och vilken tillgång till politisk information ledningen för denna haft. Han
    har även rapporterat uppgifter om politisk asyl, hälsotillstånd,
    vistelseland, resor samt telefonnummer beträffande vissa för den kinesiska
    regimen särskilt viktiga personer.
    Uppdragen har getts och överlämnandet av uppgifterna har skett vid
    personliga sammanträffanden och vid telefonsamtal samt via Internet.
    Verksamheten har bedrivits hemligen genom att särskilda
    försiktighetsåtgärder vidtagits vid möten och telekommunikation.
    3
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Babur Maihesuti har fått tillgång till uppgifterna genom att använda sig av
    svikliga medel på så sätt att han utgett sig för att sympatisera med de
    etniska uigurerna, delta vid kongresser och möten med dem samt förtiga
    att han överlämnar uppgifter om dem till företrädare för den kinesiska
    staten.
    Babur Maihesuti har belönats av sin uppdragsgivare för sina åtgärder med
    pengar och personliga tjänster.
    Brottet är att anse som grovt eftersom det varit satt i system, pågått under
    lång tid i yrkesmässiga former och kan ha orsakat eller komma att orsaka
    ett stort antal personer allvarlig skada samt då den främmande makten
    varit och är en mycket resursstark totalitär stormakt.
    Lagrum: 19 kap 10 § andra och tredje styckena brottsbalken.
    Åklagaren har vidare yrkat att de i stämningsansökan angivna bevisbeslagen ska
    bestå till dess att domen vinner laga kraft samt att ett pass och 110 000 kr ska
    förverkas.
    Babur Maihesuti har förnekat brott på både objektiv och subjektiv grund. Han har
    inte haft uppsåt att gå den kinesiska staten tillhanda och han har varken hemligen
    eller med svikliga medel bedrivit den av åklagaren påstådda verksamheten. Han har
    erkänt att han har haft vissa kontakter med en kinesisk journalist och en kinesisk
    diplomat. Han har inte varit medveten om något brottligt uppsåt hos journalisten
    eller diplomaten.
    Babur Maihesuti har bestritt yrkandet om bevisbeslaget och att de beslagtagna
    pengarna förverkas. Han har inte haft någon invändning mot att det beslagtagna
    passet förverkas.
    4
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    DOMSKÄL
    Processmaterial
    Förhör har hållits med Babur Maihesuti samt på åklagarens begäran med vittnena
    Dolkun Isa, Abduljelil Karakash, Rebiya Kadeer, Atahan Abudughani, Dilixiadi
    Rexiti, Adil Hakimjan, Hans Ohlsson, Bo Renner och Wilhelm Unge. Förhören
    finns sammanfattade i bilaga 1. Åklagaren har lagt fram och åberopat den skriftliga
    bevisning som framgår av bilaga 2. Parterna har därutöver lagt fram uppgifter ur
    förundersökningsprotokollet i den utsträckning som framgår av tingsrättens
    protokoll från huvudförhandlingen.
    Åklagarens sakframställning
    Xinjiangprovinsen och uigurerna
    Xinjiangprovinsen i Kina är hemvist för ursprungsbefolkningen uigurer. Så sent
    som på 1950-talet var en överväldigande majoritet av befolkningen uigurer. Till
    följd av en medveten kinesisk politik är i dag flertalet av provinsens ca 20 miljoner
    invånare hankineser och inte uigurer. Provinsen är rik på naturtillgångar. Dess
    politiska historia är turbulent; området har varit ett självständigt rike under vissa
    tidsperioder och under andra erövrat av kringliggande folk. Uigurerna är ett turkfolk
    nära besläktat med folken i Kirgizistan, Kazakstan och andra områden i
    Centralasien. Språket är släkt med turkiska. Från den kinesiska regimens sida driver
    man en politik som går ut på att göra provinsen så kinesisk som möjligt. Så har
    universitetsundervisningen för uigurer begränsats och viktiga befattningar tilldelats
    hankineser och inte uigurer. Med tanke på deras ursprung och nära släktskap med
    turkarna är Turkiet ett viktigt land för uigurerna och därmed också viktigt för
    kinesiska staten.
    5

  5. #5
    google terjimisi Guest

    Default dawami

    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Det finns uigurer i många länder, men folkgruppen är inte påtagligt stor i något
    land. I Sverige finns ca 500 uigurer, medan det i Tyskland finns uppskattningsvis
    1 000 och i USA 1 500. De flesta exiluigurer bor i Turkiet. Många inom de
    uiguriska exilgrupperna känner varandra. Därvid spelar det en roll att man har ett
    språk som inte så många talar.
    Det finns en världsomspännande uigurisk paraplyorganisation som heter World
    Uyghur Congress (WUC). En gång vartannat år har WUC ett möte där bl.a.
    organisationens ledning väljs. Ordföranden är Rebiya Kadeer. Generalsekreterare är
    Dolkun Isa. I Sverige finns lokala uiguriska intresseorganisationer.
    Det finns en oro hos den kinesiska ledningen för att avlägset belägna delar av Kina
    såsom Xinjiangprovinsen ska bryta sig loss. Om en provins bryter sig loss riskerar
    det att leda till att också andra delar bryter sig loss. Så talar man i Kina om de fem
    giften – tibetansk och uigurisk separatism, taiwanesisk självständighet, Falungong
    och demokratirörelsen. Den kinesiska staten strävar efter att ha kontroll på dessa
    frågor inte bara inom landets gränser utan även utanför Kina.
    En kinesisk lista över officiellt utpekade terrorister upptar flera uiguriska namn och
    organisationer. En av dessa är East Turkestan Information Centre med den i
    Tyskland bosatte ordföranden Abduljelil Karakash. Varken han eller hans
    organisation är terrorlistad av EU eller FN. En annan av de av Kina terrorlistade
    organisationerna är East Turkestan Islamic Movement. Den organisationen är
    terrorlistad också av EU och FN.
    Kinesiskt underrättelsearbete
    Som alla stater har även Kina ett underrättelsebehov. Av särskilt intresse i detta mål
    är Kinas civila säkerhetstjänst Ministeriet för statens säkerhet (MSS). Den som
    under den tid som åtalet avser var högst ansvarig för säkerhetsfrågor i den kinesiska
    6
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    politiska ledningen heter Zhou Yongkang. Det är en person som nämns i den
    telefonavlyssning som genomförts i målet.
    Den som bedriver underrättelseinhämtning har ett behov av plattformar; ställen där
    man kan inhämta information såsom ambassader, konsulat, nyhetsbyråer, företag
    och universitet. Det mesta av inhämtandet är lagligt. Först när hemlighetsmakeri
    och svikliga metoder används är det straffbart. En av Kinas plattformar är Folkets
    Dagblad. Tidningen, som grundades 1948, är partiets officiella språkrör.
    En underrättelseofficer behöver inte vara officer, men kallas för det. Han har en
    eller flera inhämtare som förser honom med information. Inhämtarna har tillgång
    till miljöer som underrättelseofficeren inte själv kan röra sig i. En hankinesisk
    underrättelseofficer kan t.ex. inte röra sig fritt i en tibetansk eller uigurisk miljö.
    Aktuella personer
    Zhou Lulu var vid tidpunkten för de åtalade gärningarna handelssekreterare och
    chef för de konsulära och politiska avdelningarna vid Kinas ambassad i Stockholm.
    Hon är gift med Lei Da. Lei Da har officiellt varit journalist vid Folkets Dagblad,
    men har av den svenska underrättelsetjänsten bedömts vara underrättelseofficer vid
    MSS.
    Rebiya Kadeer är bosatt i USA och ledare för WUC. Hon har dömts i Kina för att
    ha begått någon form av spionerigärning och dessutom anklagats för att ligga
    bakom upploppen i Ürümqi. Hon är dock inte utpekad av Kina som terrorist. Hon
    har nominerats för Nobels fredspris. Dolkun Isa är bosatt i Tyskland och
    generalsekreterare i WUC. Han har pekats ut av Kina som enda land som terrorist.
    Atahan Abudughani är uigur, politisk flykting, bosatt i Norge och utpekad av Kina
    som terrorist. Abduljelil Karakash är uigur, bosatt i Tyskland, ordförande i East
    Turkestan Information Centre och utpekad av Kina som terrorist. Adil Hakimjan är
    7
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    en uigur som har fått politisk asyl i Sverige. Han har varit frihetsberövad i
    Guantanamo och har av Kina pekats ut som terrorist.
    Inledande av förundersökning
    Förundersökning inleddes i april 2008 mot Zhou Lulu, som enligt uppgift hade
    efterfrågat information om uigurer och andra minoritetsgrupper i Kina. Ganska
    snart upptäcktes det att hon träffade Babur Maihesuti. Det visade sig att Babur
    Maihesuti även hade kontakter med Lei Da. Det förekom uppgifter om att Lei Da
    hade en uigurisk vän som lämnade information till honom. En stor del av
    utredningen har bestått i hemlig teleavlyssning och teleövervakning samt
    resurskrävande fysisk spaning.
    Beslag hos Babur Maihesuti
    Vid en husrannsakan i Babur Maihesutis bostad hittade polisen sammanlagt ca
    110 000 kr i kontanter i en kavaj och i en jacka, som båda fanns i en garderob. I
    lägenheten fanns dessutom diverse anteckningar med politisk och personlig
    information från möten och samtal, samt listor på personer med uiguriskt ursprung.
    Nio mobiltelefoner togs i beslag. Två telefoner som enligt den tekniska utredningen
    använts då Babur Maihesuti kommunicerat med Lei Da har inte återfunnits.
    Kontakter mellan Babur Maihesuti, Lei Da och Zhou Lulu
    Babur Maihesuti och Lei Da har haft olika sätt att kommunicera med varandra. De
    har ringt till varandra på mobiltelefoner och via telefonautomater. Lei Da har även
    haft tillgång till Babur Maihesutis e-postkonto. Deras telefonkontakter har skett på
    vanligt sätt genom att de ringt upp varandra och samtalat. Men de har även använt
    en annan metod som inneburit att den ena ringt upp den andre med en signal.
    Därefter har de ringt upp varandra på andra telefoner – operativa telefoner – vilka
    sedan använts under det efterföljande samtalet. De operativa telefonerna har använts
    med kontantkort, vilka typiskt sett är mycket svåra att spåra eftersom det saknas
    koppling mellan innehavaren och abonnemanget. Nio mobiltelefoner har tagits i
    8
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    beslag hos Babur Maihesuti, varav åtminstone tre har använts i hans
    kommunikation med Lei Da. Ett antal samtal har skett via telefonautomater, vilket
    typiskt sett är en konspirativ metod ägnad att försvåra och dölja.
    Mellan Babur Maihesuti och Lei Da har det under perioden januari 2008 till maj
    2009 förekommit åtminstone 180 telefonkontakter. Av dessa har 59 kontakter varit
    mellan operativa telefoner. Elva samtal har varit från någon av nio olika
    telefonautomater, varav Babur Maihesuti har ringt till Lei Da vid sex tillfällen. Det
    har alltså rört sig om i ungefär en telefonkontakt varannan dag under drygt ett års
    tid.
    Babur Maihesuti greps och anhölls den 4 juni 2009. Tillslaget blev känt i media
    samma kväll, eller i vart fall påföljande morgon. Den 5 juni 2009 ringde Lei Da från
    klockan 9.30 till 14.30 sammanlagt 57 gånger till Babur Maihesuti. Ett av samtalen
    ringdes till Babur Maihesutis hemtelefon, vilket aldrig tidigare hänt.
    Under tiden oktober 2008 till april 2009 har någon som använt Lei Das bredband
    vid 57 tillfällen loggat in eller försökt logga in på Babur Maihesutis e-postkonto. Av
    tekniska skäl går det inte att fastställa om inloggningsförsöken varit framgångsrika.
    Babur Maihesuti har träffat Zhou Lulu vid minst sex tillfällen och Lei Da vid minst
    tio tillfällen. Oftast har mötena föregåtts av telefonkontakt, men ibland inte. De har
    träffats på ett flertal olika platser, ofta på restauranger. Sammanlagt har Babur
    Maihesuti pekat ut 29 platser där de träffats (vid en träff har de ofta besökt flera
    platser).
    Insamling av uppgifter
    Babur Maihesuti har tagit reda på var uiguriska familjer befinner sig och reser och
    rapporterat detta till Zhou Lulu eller Lei Da. Han har också rapporterat om det kan
    förväntas bli en lugn helg eller om demonstrationer kan befaras utanför den
    9
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    kinesiska ambassaden. Han har anskaffat uppgifter om Abduljelil Karakashs
    hälsotillstånd och rapporterat dessa till Lei Da. Denne har sedan rapporterat vidare
    till sin chef gamle Liu. Babur Maihesuti har även anskaffat uppgifter och
    rapporterat om Atahan Abudughani. Hans anskaffande av uppgifter och
    rapportering har även avsett Dolkun Isa och dennes förehavanden liksom ett möte i
    Malmö och WUC-kongresser. Han har hanterat information om skjortor med
    regimkritiska motiv som skulle tas fram inför OS.
    Belöning
    Genom den kinesiska ambassaden har Babur Maihesutis svärdotter fått jobb och
    hans hustru gratis visum. Dessutom har han fått betalt för sin information. De
    110 000 kr i kontanta medel som togs i beslag i hans bostad utgör ersättning från
    Kina för lämnade uppgifter.
    Sammanställning av Babur Maihesutis ekonomi
    Under åren 2005 till 2008 har Babur Maihesuti redovisat nettoinkomster på ca
    60 000 kr per år. År 2005 uppbar han försörjningsstöd från socialtjänsten med ca
    20 000 kr och under åren 2006 till och med 2009 uppgick detta till ca 50 000 kr till
    ca 70 000 kr per år.
    Artiklar i Folkets Dagblad
    Under perioden 2006 till maj 2009 har i Lei Das namn skrivits 105 artiklar som
    publicerats i Folkets Dagblad. Endast en av dessa artiklar handlar om uigurer,
    nämligen en artikel om Adil Hakimjan.
    10
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Tingsrättens bedömning i skuldfrågan
    Straffrättslig utgångspunkt
    Den straffrättsliga utgångspunkten för tingsrättens bedömning finns i 19 kap 10 §
    andra stycket brottsbalken. Där sägs att den som, med uppsåt att gå främmande
    makt tillhanda, här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel
    antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans personliga
    förhållande eller till dylik verksamhet lämnar medverkan som inte endast är
    tillfällig ska dömas för olovlig underrättelseverksamhet.
    Utgångspunkter för bevisvärderingen
    När det gäller värderingen av bevisningen i målet har Babur Maihesutis offentlige
    försvarare pekat på ett antal allmänna omständigheter som bör beaktas. Den första
    är att åklagaren endast lagt fram delar av det synnerligen omfattande
    förundersökningsmaterialet och att detta leder till att det kan finnas omständigheter
    i de delar av materialet som inte lagts fram som bör tolkas till Babur Maihesutis
    fördel. Den andra omständigheten är att de båda nyckelpersonerna Lei Da och Zhou
    Lulu inte hörts i målet. Den bristande kunskapen om vad de skulle ha sagt om de
    hade hörts bör också den tolkas till Babur Maihesutis fördel. Slutligen har
    försvararen pekat på att den i domstol ytterst sällan tillämpade brottsrubriceringen
    olovlig underrättelseverksamhet och dess placering i det kapitel i brottsbalken som
    tar upp brott mot rikets säkerhet gör att det finns en risk att tingsrätten sänker det
    beviskrav som annars tillämpas i brottmål.
    Vad först avser de delar av utredningsmaterialet som inte lagts fram vid
    förhandlingen, och om vars innehåll tingsrätten således är okunnig, vill tingsrätten
    framhålla att den offentlige försvararen dels närvarat vid polisförhören med Babur
    Maihesuti, dels lagt ned åtminstone 150 timmar på att gå igenom utredningen.
    Försvararen har under förhandlingen visat att han är väl inläst på utredningen. Det
    11

  6. #6
    Unregistered Guest

    Default dawami

    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    saknas mot den bakgrunden anledning att anta att det finns omständigheter som
    talar till Babur Maihesutis fördel som försvararen inte lagt fram vid
    huvudförhandlingen. Dessutom är även åklagaren skyldig att lägga fram
    omständigheter som talar till en tilltalads fördel i den mån det finns sådana
    omständigheter.
    Att Lei Da och Zhou Lulu inte kunnat höras i målet är en svaghet i utredningen som
    bör beaktas vid bevisvärderingen.
    När det slutligen gäller beviskravet kan tingsrätten endast konstatera att det ska
    ställas samma krav på bevisningen i detta mål som i varje annat brottmål: för att
    åtalet ska anses bevisat krävs att åklagaren lägger fram bevisning av sådan styrka att
    det inte finns rimligt tvivel om att Babur Maihesuti gjort sig skyldig till den åtalade
    gärningen. Finns tvivel ska Babur Maihesuti frikännas.
    Har Lei Da varit underrättelseofficer?
    En fråga som är avgörande betydelse vid bedömningen av skuldfrågan är om Lei Da
    har varit underrättelseofficer och inte journalist. Bevisningen i denna del utgörs
    främst av Bo Renners och Wilhelm Unges vittnesmål. De har i enlighet med den del
    av förhören som redovisas i den hemliga bilagan redogjort för grunderna för Säpos
    bedömning att Lei Da innehaft befattning som kinesisk underrättelseofficer.
    Tingsrätten finner att deras vittnesmål är övertygande.
    Dessutom finns omständigheter utöver Bo Renners och Wilhelm Unges vittnesmål
    som talar för att Lei Da har varit underrättelseofficer. Genom Babur Maihesutis
    egna uppgifter i förening med den telefonavlyssning som genomförts är det visat att
    en stor del av Lei Das kommunikation med Babur Maihesuti präglats av
    hemlighetsmakeri som innefattat bruk av olika telefoner, ett system för uppringning
    på en telefon för att signalera att en annan telefon därefter ska användas, och
    uppringningar från telefonautomater. Att denna kommunikation skulle ha skett som
    12
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    ett led i journalistisk verksamhet från Lei Das sida framstår som uteslutet. Såsom
    tingsrätten återkommer till i det följande är det inte heller rimligt att anta att
    försiktighetsåtgärderna vidtagits för att dölja informella förhandlingar mellan WUC
    och Kina. Det saknas därmed annan rimlig förklaring till den hemliga
    kommunikationen än att det rört sig om underrättelseverksamhet. Slutsatsen är att
    det är bevisat att Lei Da under den i målet aktuella tiden innehade befattning som
    kinesisk underrättelseofficer.
    Var Babur Maihesuti medveten om att Lei Da var underrättelseofficer?
    Babur Maihesuti har gjort gällande att anledningen till att han och Lei Da
    kommunicerade i hemlighet var att de hanterade en känslig förhandling som pågick
    eller skulle komma till stånd mellan WUC och Kina. Lei Da skulle därvid tjäna som
    en informell kanal till den politiska ledningen i Kina medan Babur Maihesuti på
    motsvarande sätt skulle utgöra en brygga till Rebiya Kadeer och WUC:s ledning.
    Enligt tingsrättens mening finns det omständigheter som talar för att det faktiskt
    förekommit sonderingar mellan Kina och WUC, i första hand Rebiya Kadeers brev
    den 26 maj 2008 som hon lät Dolkun Isa vidarebefordra till Babur Maihesuti.
    Emellertid har Rebiya Kadeer vittnat om att hon och Babur Maihesuti knappast
    hade någon kontakt efter det att hon hade skickat brevet. Dolkun Isa har vittnat om
    att han inte kände till något om en förhandling. Inte desto mindre hade Babur
    Maihesuti och Lei Da synnerligen täta kontakter under ett års tid efter det att Rebiya
    Kadeer hade skickat brevet. Det framstår som uteslutet att Babur Maihesuti för
    WUC:s räkning under denna tid skulle ha fört indirekta samtal med den kinesiska
    ledningen utan att rapportera till eller blanda in vare sig Rebiya Kadeer eller Dolkun
    Isa. Inte heller ger telefonavlyssningen stöd åt antagandet att deras kontakter skulle
    ha rört en förhandling mellan Kina och WUC. Tingsrätten anser att det därmed kan
    uteslutas att kontakterna mellan Babur Maihesuti och Lei Da rört en förhandling
    mellan Kina och WUC. Inte heller kan den hemliga kommunikationen förklaras av
    att Babur Maihesuti velat få tillbaka pengar från den kinesiska staten. Den kan
    13
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    endast förklaras av att Babur Maihesuti var medveten om att Lei Da arbetade för
    Kinas underrättelsetjänst och därför vidtog försiktighetsåtgärder för att dölja
    samröret med Lei Da.
    Har Babur Maihesuti anskaffat uppgifter om annans personliga förhållande?
    Av ett stort antal avlyssnade telefonsamtal mellan olika personer, liksom av
    vittnesförhören med Abduljelil Karakash, Dilixiati Rexiti och Adil Hakimjan,
    framgår att Babur Maihesuti samlat uppgifter om personliga förhållanden om
    personer av uigurisk härkomst, varav de flesta varit verksamma i uiguriska
    föreningar och organisationer i Sverige och andra länder. Det har rört sig om
    uppgifter om resor, hälsotillstånd och asylansökan. Babur Maihesuti har även
    samlat uppgifter från möten och demonstrationer, bl.a. fotografier. Då anteckningar
    från möten och fotografier från en demonstration även innefattat uppgifter om vilka
    personer som deltagit och vad de sagt rör även dessa uppgifter sådana personliga
    förhållanden som avses i den aktuella straffbestämmelsen. Babur Maihesuti har
    alltså anskaffat uppgifter om annans personliga förhållanden. Den förteckning över
    uigurer som Babur Maihesuti haft i sin bostad kan däremot ha utgjort en
    inbjudningslista till ett bröllop och utgör därför inte en sådan uppgift om annans
    personliga förhållanden som avses i åtalet.
    Har det rört sig om en verksamhet?
    I straffbestämmelsen ställs vidare upp ett krav på att det ska ha rört sig om
    verksamhet för anskaffande av de nyss nämnda uppgifterna. Det är således inte
    straffbart att endast vidta enstaka åtgärder utan det krävs för straffbarhet att det rör
    sig om en serie åtgärder som är av sådan art och står i sådant tidssammanhang att de
    bör uppfattas som led i en enda verksamhet. Verksamheten bör utmärkas av någon
    grad av planmässig organisation.
    Vid bedömningen av om det rört sig om en verksamhet kan konstateras att Babur
    Maihesuti har haft kontakt med ett stort antal personer för att anskaffa uppgifter.
    14
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Han har rest, samlat fotografier, samtalat och antecknat. Han har träffat Zhou Lulu
    och Lei Da vid sammanlagt åtminstone 15 tillfällen. Han har under den tid som
    avses i åtalet haft telefonkontakt med Lei Da vid åtminstone 180 tillfällen, varav 59
    kontakter varit mellan operativa telefoner och elva samtal varit från
    telefonautomater. Dessutom har den tekniska utredningen liksom telefonsamtal som
    avlyssnats mellan Babur Maihesuti och Lei Da visat att Lei Da har haft tillgång till
    Babur Maihesutis e-postkonto. Alla dessa omständigheter visar att det rört sig om
    en verksamhet.
    Har Babur Maihesuti gått den kinesiska staten tillhanda?
    Av telefonavlyssningen framgår vidare att Babur Maihesuti överlämnat de
    insamlade uppgifter till Lei Da och Zhou Lulu. Han har känt till att Lei Da var
    underrättelseofficer och Zhou Lulu diplomat. Genom att överlämna uppgifterna till
    dem har han uppsåtligen gått den kinesiska staten tillhanda.
    Har Babur Maihesuti handlat hemligen och svikligen och har verksamheten
    bedrivits i riket?
    Babur Maihesuti har själv erkänt att hans möten och kontakter med Lei Da och
    Zhou Lulu i viss utsträckning skett i hemlighet, låt vara med ett annat syfte än det
    han nu befunnits överbevisad om. Såsom framgått ovan visar också utredningen i
    övrigt att han bedrivit verksamheten i hemlighet. Genom att utge sig för att
    sympatisera med uigurerna och förtiga att han handlade i syfte att anskaffa uppgifter
    åt Kina han har han också handlat svikligen. Han har vidare bedrivit verksamheten
    här i riket. Så är fallet trots att han emellanåt rest utomlands och även fört
    anteckningar i andra länder.
    Åtalet är bevisat
    Det sagda innebär att åtalet är bevisat. Babur Maihesuti ska därför dömas för
    olovlig underrättelseverksamhet.
    15
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Är brottet grovt?
    Åklagaren har gjort gällande att brottet bör bedömas som grovt brott enligt 19 kap
    10 § tredje stycket brottsbalken eftersom det rört sig om en verksamhet som varit
    satt i system, pågått under lång tid i yrkesmässiga former och kan ha orsakat eller
    komma att orsaka ett stort antal personer allvarlig skada samt då den främmande
    makten varit och är en mycket resursstark totalitär stormakt.
    Tingsrätten gör följande överväganden i denna del. Babur Maihesuti har under lång
    tid bedrivit en verksamhet av betydande omfattning. Även om de uppgifter han
    anskaffat och överlämnat tagna var för sig kan synas tämligen triviala och dessutom
    i vissa fall vara offentligt tillgängliga kan verksamheten, som inneburit att Babur
    Maihesuti infiltrerat exiluigurernas högsta politiska ledning, som sådan ha orsakat
    eller komma att orsaka betydande skada för uigurer i och utom Kina.
    Straffbestämmelsen syftar emellertid inte enbart till att skydda enskilda personer
    eller grupper av personer utan också till att förhindra att en utländsk makt etablerar
    ett underrättelsenät i riket som kan användas även för annat spionage än sådant som
    riktar sig mot flyktingar. Detta är förklaringen till att straffbestämmelsen har tagits
    in i det kapitel i brottsbalken som behandlar brott mot rikets säkerhet. I det nu
    nämnda avseendet har det funnits en risk för skada som gått utöver det rena
    flyktingspionaget.
    Risken för skada har varit särskilt stor eftersom underrättelseverksamheten tjänat en
    stormakt som inte fullt ut respekterar mänskliga rättigheter och som dessutom har
    resurser att genomdriva sin politik. De nu anförda omständigheterna gör att brottet
    ska bedömas som grovt.
    16

  7. #7
    google terjimisi Guest

    Default dawami

    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Påföljd
    Straffskalan för brottet grov olovlig underrättelseverksamhet är fängelse i sex
    månader till fyra år. Prejudikat från Högsta domstolen saknas. Hovrätten för Västra
    Sverige har i en dom den 13 november 1997 (mål B 84-97) bestämt påföljden för
    brottet till fängelse i åtta månader. Södra Roslags tingsrätt bestämde i en dom den
    28 december 1993 (mål B 738-93) påföljden till fängelse i ett år och sex månader.
    Före 1993 uppgick straffmaximum till fängelse i två år; det saknades då en särskild
    straffskala för grovt brott. Med tillämpning av den straffskalan har domstolarna
    bestämt påföljden till fängelse i mellan sex månader och ett år och sex månader
    (Mölndals tingsrätts dom den 18 oktober 1988 i mål B 525-88, samt Stockholm
    tingsrätts domar den 2 september 1975 i mål B 347-75 och den 28 februari 1974 i
    mål B 670-73).
    Babur Maihesuti är tidigare ostraffad. Såsom konstaterats ovan har han under lång
    tid bedrivit en omfattande verksamhet som medfört risk för betydande skada.
    Brottets straffvärde är därför så högt att det motsvarar fängelse i ett år och sex
    månader. Med hänsyn till det höga straffvärdet är det uteslutet att välja annan
    påföljd än fängelse.
    Den omständigheten att Babur Maihesuti från den 28 augusti 2009 varit
    underkastad reseförbud med anmälningsskyldighet bör leda till strafflindring, se
    NJA 2009 s 599. Strafftiden bör därför sättas ned till fängelse i ett år och fyra
    månader.
    Reseförbud och anmälningsskyldighet
    Det finns fortfarande en risk för att Babur Maihesuti undandrar sig lagföring eller
    straff. Han bör därför vara underkastad reseförbud med anmälningsskyldighet.
    17
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Förverkande och beslag
    När det gäller yrkandet om förverkande av 110 000 kr i kontanter såsom utbyte av
    brott konstaterar tingsrätten att det rör sig om pengar som Babur Maihesuti
    förvarade i kuvert i kläder i garderoben. Babur Maihesuti har under den aktuella
    perioden endast haft små inkomster och han har uppburit försörjningsstöd.
    Telefonavlysningen visar att han fått ersättning för sin underrättelseverksamhet.
    Hans invändning om det rört sig om sparpengar som han bl.a. fått i gåva av sina
    barn kan lämnas utan avseende. Med beaktande av de nu angivna omständigheterna
    står det enligt tingsrättens mening klart att pengarna utgör utbyte av brott. Det är
    inte oskäligt att förverka dem. Åklagarens yrkande bör därför bifallas i denna del.
    Bevisbeslaget bör bestå och passet förverkas.
    Sekretessfrågor
    Huvudförhandlingen har hållits bakom stängda dörrar. Det finns därför möjlighet att
    förordna om sekretess för de uppgifter som lagts fram vid förhandlingen. Den
    sekretess som kommer i fråga är dels den i 15 kap 1 § OSL föreskrivna
    utrikessekretessen, dels den i 18 kap 2 § samma lag föreskrivna sekretessen till
    skydd för Säpos verksamhet för att avslöja eller förebygga brott mot rikets säkerhet.
    Utrikessekretessen gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan
    stat, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat
    sätt skadar landet om uppgiften röjs. För att kunna bedöma i vad mån uppgifter i
    målet bör omfattas av sådan sekretess har tingsrätten, med beaktande av 10 kap 8 §
    RF, inhämtat ett yttrande från Regeringskansliet.
    Sekretessen till skydd för Säpos verksamhet för att avslöja eller förebygga brott mot
    rikets säkerhet gäller om inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med
    18
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten
    skadas.
    Det saknas enligt tingsrättens mening skäl att förordna om sekretess för den helt
    övervägande delen av de uppgifter som lagts fram vid huvudförhandlingen. Endast
    uppgifterna i bilaga 3, hemlig, bör hållas hemliga med stöd av de ovan nämnda
    lagrummen.
    Rättegångskostnader
    Den offentlige försvararen har begärt ersättning för 388 timmars arbete. Med
    hänsyn till målets omfattning och art har arbetet varit nödvändigt för att utföra
    uppdraget. Försvararen ska alltså tillerkännas den begärda ersättningen. Kostnaden
    bör stanna på staten.
    ANVISNINGAR FÖR ÖVERKLAGANDE; se bilaga
    Överklagande, ställt till Svea hovrätt, ska ha kommit in till tingsrätten senast den 29
    mars 2010
    Hjalmar Forsberg
    Avräkningsunderlag, se bilaga
    19
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    DOMSBILAGA 1
    BERÄTTELSER
    Babur Maihesuti
    Om sin bakgrund
    Han kommer från Xinjiang-provinsen i Kina och är etnisk uigur. Under 35 år var
    han en högt uppsatt statstjänsteman med hög social status i provinsen. Han har varit
    borgmästare i Hetian och chef för import- och exportrådet i Xinjiang. År 1996 var
    han tvungen att lämna Kina på grund av sina politiska åsikter. Han for till
    Kazakstan där han år 1997 samlade utländska journalister och kritiserade Kinas
    behandling av uigurerna. Med hjälp av FN och journalister från USA och
    Storbritannien kom han och hans fru via Hongkong till Sverige den 19 juni 1997.
    Han har tre söner och en dotter. Sönerna flydde till Sverige via Pakistan först år
    2004 eftersom Kina inte beviljade utresa dessförinnan. I dag bor två av hans söner i
    Sverige och en son och hans dotter bor i Xinjiang. Han har aldrig öppet protesterat
    mot Kina i Sverige. Anledningen härtill är att han vill skydda sina barn. Han kan
    inte skriva uiguriska, men talar språket.
    Första tiden i Sverige bodde han i Skellefteå och läste svenska på SFI. Han var över
    50 år när han kom till Sverige och kunde inte lära sig språket då han led av psykisk
    stress på grund av förföljelse. År 1999 flyttade han till Stockholm där han började
    arbeta på Sodexo med att laga mat för leverans till landstinget. År 2004 blev han
    sjuk och slutade arbeta. Sedan dess består hans försörjning av viss ersättning från
    försäkringskassan kompletterat med försörjningsstöd från socialtjänsten.
    20
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Kontakter med Zhou Lulu
    Vad han minns i dag var det i januari 2008 som han träffade Zhou Lulu första
    gången. Hon ringde och berättade att hon var ny och precis hade tagit över tjänsten
    som andresekreterare på Kinas ambassad. Han kan inte svara på varför Lulu ringde
    honom, men hon ville träffa honom och bjuda på mat. Han gick med på att träffas
    eftersom hon var diplomat. Om han inte skötte sig bra här i Sverige kunde de sätta
    press på hans familj, det var ett sätt att skydda sig själv. De träffades på en båt vid
    Slussen. Det var Lulu som velat bjuda och därför betalade för maten, inte med sina
    egna utan med ambassadens pengar. Lulu sade att han var en högt uppsatt
    statstjänsteman som inte deltog i demonstrationer och skötte sig bra. Han kände till
    att Lulu var fru till Lei Da. De talades vid i telefonen ett par gånger. Han vidgår att
    han ringt och berättat för Lulu om demonstrationer vid ambassaden. Han hade hört
    att personer skulle ta sig in på ambassaden och bränna flaggan och han ville att
    uigurerna i stället skulle lösa problem på ett fredligt sätt.
    Han träffade Lulu vid två tillfällen i april 2008 bl.a. på restaurang Nya Peking. Vid
    mötet den 11 april 2008 talade de om hans svärdotter som behövde ett arbete. Efter
    mötet började Lulu och hans svärdotter att ha direktkontakt. Andra mötet ägde rum
    efter att han varit på Berlinkonferensen. Lulu ringde den 22 eller 24 april och
    undrade varför han haft sin telefon avstängd. Han berättade inte att han varit på
    Berlinkonferensen. Hon bjöd återigen på lunch några dagar senare. När de åt gav
    hon honom en present till hans nyfödda barnbarn, vilket han tyckte var en vänlig
    gest. Vid detta andra aprilmöte pratade de mest om barnbarnet och sådana saker.
    Hon berömde honom för att han inte deltagit i någon demonstration och visade
    respekt för honom som högt uppsatt statstjänsteman. Alla pratade vid denna tid om
    OS. Han vet inte hur lång tid mötena varade per gång.
    21
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Telefonsamtal med Zhou Lulu
    Han ville inte tala i telefon med Lulu bland folk för att hans fru och barn skulle bli
    arga om de hörde honom tala hankinesiska. Hans familj visste inte att han hade
    kontakt med Lulu. Han ville inte att andra uigurer skulle veta att svärdottern fått
    jobb med hjälp av en hankines. Hans son visste inte heller vem Lulu var, men han
    nämnde hennes namn någon gång.
    Han brukade inte ringa och rapportera om tilltänkt demonstration, men det hade
    talats om att det skulle utföras våldsamheter, att någon från skulle ta sig in på
    området och plocka ner flaggan. Det lät inte bra. Han ringde och berättade för han
    ville inte att uigurerna skulle tappa ansiktet offentligt i Sverige. Samtalet innehåller
    inget om brännande av flaggor, men han ville säga det med ”olagligheter”. Han
    ringde inte till polisen för att han inte kunde svenska. Det stämmer att hans söner
    kan svenska. Informationen om att det skulle vara demonstration fick han och alla
    andra uigurer via sms. Det var Dilixiadi Rexiti som berättade för honom om
    flaggbränning.
    Han talade om för Zhou Lulu att många är på båtresa och att alla är på semester. Det
    var vanligt att alla uigurer samlades för att åka någonstans. Det var hans sista samtal
    med Lulu före OS vad han minns. Han hade själv tillfrågats att följa med till
    Finland. Han frågade sin son om de hade åkt med. Han hade en bra relation till
    Omar Aziz och frågade om de hade åkt med eller inte. Det Lulu nämnde om att han
    skulle hålla ögonen öppna om de gjorde någon aktivitet gick in genom ena örat och
    ut genom andra. Nästa gång han träffade Lulu var först ett år senare.
    Han har ingen förklaring till varför Lulu kallar honom för en ”arbetskontakt”, men
    han vet att Lei Da någon gång har refererat till honom som journalist. Han hade inte
    så mycket kontakt med Lulu. Han vidgår att han träffat henne vid de fem tillfällen
    åklagaren visat bilder från. Efter mötena i april 2008 hade de inte kontakt förrän i
    maj-juni 2009 när han fick hjälp med ett visum till sin fru. Då träffades de utanför
    22

  8. #8
    google terjimisi Guest

    Default

    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    ambassaden när han skulle hämta visumet och överlämna pengar. Lulu ordnade det
    gratis, men han gav henne 600 kr.
    Kontakter med Lei Da
    Första gången han träffade Lei Da var år 2007 när en dansgrupp från Xinjiang hade
    föreställning i Eskilstuna. Det var en bekant i Eskilstuna som presenterade dem för
    varandra och han fick då Lei Das visitkort. På visitkortet, som han bar i sin plånbok,
    stod att Lei Da var Folkets Dagblads journalist i Skandinavien. Första kontakten
    därefter var troligen i januari eller februari 2008. Skälet till att han tog kontakt var
    att Lei Da sagt att han kände sin chef på Folkets Dagblad mycket väl och att han
    kunde hjälpa Babur Maihesuti att få tillbaka hans 7 000 000 kinesiska yuan som
    konfiskerats av den kinesiska staten. För detta ville Lei Da ha 10-20 procent av den
    summa Lei Da skulle lyckas återbära till honom.
    Den 28 maj 2008 skickade Dolkun Isa per e-post över en fullmakt från Rebyia
    Kadeer till honom. Fullmakten bar Reyia Kadeers underskrift och var utfärdad på
    rätt sätt. Den var skriven på engelska, vilket han själv inte förstår, men Dolkun Isa
    översatte åt honom via telefon. Det var efter att han fått fullmakten han började ta
    kontakt med Lei Da angående hjälp att få en förhandling till stånd med den
    kinesiska staten. Lei Da sade att om förhandlingarna skulle äga rum i Sverige skulle
    hans namn bli känt, eftersom det var genom hans kontakter som förhandlingarna
    kunde bli av. Han och Lei Da höll fast vid ett strängt avtal då förhandlingen var ett
    hemligt arbete. Fram till juni 2009 var han den ende i Sverige som kände till
    förhandlingen. Utanför Sverige var det Rebyia Kadeer och tre andra personer i USA
    samt Dolkun Isa i Tyskland. Totalt kände således endast fem uigurer i hela världen
    till förhandlingen. För Kinas räkning kände Lei Da och ett okänt antal ytterligare
    personer till förhandlingen, dock inte Zhou Lulu. Förhandlingen var ett hemligt
    uppdrag och han valde själv att ta upp den med Lei Da, vars chef var ledamot av
    högsta partiledningen. Zhou Lulu var blott andresekreterare på ambassaden och om
    23
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    det var något viktigt måste hon lämna det uppåt i hierarkin, vilket bara skulle stoppa
    upp arbetet.
    Mötena och samtalen mellan honom och Lei Da handlade alltid bara om
    förhandlingen och hans fordringar på Kina. Det övriga var bara småsaker. Lei Da
    var journalist och intresserad av nyheter. Fordringarna var viktigare än
    förhandlingen för honom eftersom förhandlingen gäller uigurernas befolkning
    medan fordringarna bara avsåg honom.
    Möten och annan kommunikation med Lei Da
    Han vidgår att han har träffat Lei Da vid de tio tillfällen som åklagaren preciserat.
    Mötena bestämdes från en gång till en annan. De träffades ungefär två gånger per
    månad för att bibehålla en bra relation. Han skulle inte säga att mötena var hemliga,
    men vad de pratade om och arbetade för var hemligt. Lei Da ville att mobiltelefoner
    skulle vara avstängda vid deras möten. Han brukade dock låta sin egen telefon vara
    påslagen.
    Han tror att det var han själv som kom på att de skulle ringa en signal för att sedan
    övergå till en annan telefon. Syftet var att andra inte skulle höra vad de sysslade
    med. Han tyckte det var lämpligt eftersom han ville skydda sig själv. Även
    användandet av telefonautomater syftade till att hålla det hemligt. Han var rädd för
    att bli avlyssnad och för att folk skulle ställa till en scen om de fick reda på
    förhandlingen. När han ringde Lei Da med lågt ljud från en toalett var för att hans
    fru och barn var hemma och de vill inte att han talar hankinesiska hemma.
    Han har inte lämnat inloggningsuppgifterna till sin e-post till Lei Da. Epostadressen
    hade han fått av Dolkun Isa. E-postboxen var tom och värdelös
    eftersom han inte kunde läsa uiguriska och ingen skickade e-post till honom på den
    adressen. Vem som skulle titta i den hade inget med honom att göra. Epostmeddelandet
    på uiguriska från Rebyia Kadeer bad han sin son läsa för honom.
    24
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Alla uigurer som äger en dator hade fått det e-postmeddelandet, det var inget
    särskilt. Han har inte gett Lei Da rätt att gå in i hans e-postbox från annan dator.
    Han kommer inte riktigt ihåg om han har gett sina inloggningsuppgifter till Lei Da.
    Lei Da och OS
    Det stämmer att han i polisförhör berättat att Lei Da före OS ville veta om uigurerna
    skulle göra några aktiviteter och att han skulle ta reda på det. Alla kineser var
    nervösa inför OS. Lei Da hade nämnt att alla journalisterna som blev utskickade
    från Kina bara fick 70 procent av sin egentliga lön, men om ingenting hände skulle
    de få full lön samt bonus. Om något skulle hända blev man avskedad eller utan lön.
    Lei Da och Dolkun Isa
    Det stämmer att Lei Da frågade om Dolkuns Isas resor och huruvida denne rest till
    Turkiet. Lei Da skulle skriva en artikel om det eftersom han var en journalist. Han
    berättade för Lei Da endast om Dolkun Isas privata förehavanden, inte om något
    politiskt eftersom han inte hade politiskt samröre med Dolkun Isa. Han berättade för
    Lei Da att Dolkun Isa och Dolkun Isas fru varit i Turkiet. Det stämmer som han sagt
    i förhör att de uiguriska extremisterna, ”de farliga människorna”, finns i Turkiet.
    Det stämmer att Dolkun Isa skulle på ett möte i Malmö och där tillsammans med
    Adil Hakimjan träffa journalister. Lei Da ville åka dit men vågade inte eftersom han
    var hankinesisk journalist och det inte var säkert att Dolkun Isa skulle vilja tala med
    Lei Da. Han hade själv en bra relation med Dolkun Isa. Lei Da ville att han skulle
    åka till mötet och representera Lei Da, men han ville inte åka och delta i något
    politiskt.
    Lei Da och Abduljelil Karakash
    Abduljelil var en nyckelperson bland uigurerna. När han i samtal med Lei Da sagt
    att ”vi” måste veta alla hans förehavanden, så är det snarast ett uttryck för kinesiskt
    25
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    språkbruk. Han frågade Lei Da om denne ansåg Abduljelils sjukdom vara en nyhet
    och Lei Da sade att han inte visste. För honom själv var uppgiften ingenting alls.
    Lei Da och Atahan Abudughani
    Det var inte alls särskilt viktigt att få fram var Atahan befann sig. Lei Da ville hitta
    Atahan och få Atahans telefonnummer för att göra en intervju. Det är en journalists
    rättighet att göra intervjuer. Lei Da åkte själv till Norge för att intervjua Rebiya
    Kadeer. Lei Da ville att han skulle hjälpa honom ta kontakt med Atahan. Han kunde
    skaffa Atahans telefonnummer åt Lei Da men inte ringa Atahan själv, eftersom
    Atahan inte visste vem han var.
    Personen på fotot som hittades i hans lägenhet visar inte Atahan såsom åklagaren
    påstått, utan en person som han bara vet heter Aziz. Det var hans son som fick det
    här fotot av sin kompis. När sonen åkte iväg lämnade han fotot. Många uigurer ser
    ut på detta sätt och det har inget med honom att göra.
    Lei Da och Zhou Yongkang samt Rebiya Kadeer
    Det han berättat om ett tal och Kinas ”slåhårtkampanj” var uppgifter från Kina, inte
    dokument från uigurerna. Lei Da har nämnt namnet Zhou Yongkang och att det var
    Lei Das direkta chef, men han brydde sig inte om detta då det inte hade med honom
    själv att göra. Lei Da sade att hans chef ville smörja någon och överlämnade det här
    uppdraget beträffande Yonkangs tal till Lei Da. Lei Da sade att det var Yonkang
    som skötte förhandlingen som de höll på med. Det är riktigt som han har berättat att
    Yonkang var en chefsminister i den politiska ledningen, att Yongkang var högt
    uppsatt och hade hand om media. Dessa uppgifter stod på nätet och i tidningen.
    När han talade med Lei Da om att han talat med ”gamla tanten” var det bara
    påhittat. Han spelade med för att ”ge Lei Da lite ansikte”. Han hade ingen kontakt
    med Rebiya Kadeer i detta fall utan med Dilixiadi Rexiti, men det hade inte Lei Da
    26
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    med att göra. Det var inte Lei Da som var stressad utan Kina. Lei Das chef försökte
    ”smörja någon”.
    Lei Da och Adil Hakimjan
    Lei Da nämnde att polisen sagt till honom att Hakimjan inte skulle få
    uppehållstillstånd i Sverige. Lei Da sade att han skulle fråga Hakimjan om dennes
    uppehållstillstånd och sedan berätta för Lei Da om Migrationsverket bifallit det eller
    inte. Han applåderade beslutet om bifall. Det var offentliga uppgifter. Hakimjan
    ringde till honom för att han var äldre och som en bror. Han ringde snabbt till Lei
    Da om det som gällde Hakimjan för att allt ska ske snarast möjligt när det gäller
    journalistik. Artikeln publicerades i Folkets Dagblad. Han frågade Lei Da bara lite
    ledsamt ”jaha du skriver artiklar”. Att skriva artiklar som sedan inte publiceras är
    mycket vanligt för journalister.
    Hans uppfattning om Lei Da
    Han har uppfattat Lei Da som en journalist eftersom det stod så på Lei Das visitkort
    och Lei Da berättade det. Lei Da har berättat att han tagit emot en
    journalistdelegation och att journalister bevakade Hakimjans situation. Lei Da ville
    vidare intervjua Dolkun Isa. Lei Da skrev artiklar på uppdrag av redaktören gamle
    Liu.
    Han nämnde någon gång för Lei Da att han inte sett Lei Das namn under artiklar i
    Folkets Dagblad. Lei Da uppgav att han sedan år 2008 inte skrev så mycket. Lei Da
    förklarade att eftersom det var OS så gick det inte att skriva artiklar, men att han
    gjorde tjänster för de olympiska spelen. [Se bilaga 3, hemlig, punkt a.]
    Han bekräftar att han i polisförhör berättat att Lei Da sagt att det var fyra händelser
    som var mycket viktiga att bevaka; OS, årsdagen för Folkrepubliken Kina, årsdagen
    av massakern på Himmelska fridens torg och årsdagen i Tibet. När han talade om
    Lei Das ansvar för att det inte uppstår problem menade han det journalistiska
    27
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    ansvaret. Mötet där han sagt att Lei Da sade att han skulle ringa om det dyker upp
    något nytt handlade om att han skulle kontakta Lei Da om det hände något stort,
    uigurisk självständighet eller sådana saker. Som journalist frågade Lei Da sådana
    saker och han själv skaffade material. Det handlade inte om att rapportera till Lei
    Da. Lei Da var hans kompis som skulle hjälpa honom att kräva tillbaka hans pengar.
    Det var inte så att han, såsom antecknats i polisförhör, nästan måste lyda Lei Da.
    Lei Da skulle hjälpa honom med förhandlingen så han måste ha en bra relation med
    honom, men han var inte tvungen att lyda Lei Da. Lei Da skulle hjälpa honom med
    förhandlingen och önskade som honom själv att förhandlingen skulle bli av för då
    skulle Lei Da bli befordrad.
    Gamle Liu är Lei Das chef, sektionschef på Folkets Dagblad, inte högste ledare.
    Kommentarer till den skriftliga bevisningen
    De namnlistor som hittades hemma hos honom har skrivits av Ehmetjan (Ahmed
    Tursun) i november 2006. Hans son Ali Babur skulle gifta sig och de ville bjuda
    alla uigurer i Stockholm till fest i Rinkeby. Ehmetjan skrev namnlistan till honom
    för att Ehmetjan känner till uigurerna. Själv umgås han inte med så många uigurer
    eftersom de flesta är så unga. Det står telefonnummer efter namnen för att Ehmetjan
    skrev ner allt han kände till om personerna. Då skulle han kunna ringa och säga till
    när korten skulle överlämnas. Korten skulle lämnas till en person i varje område
    som i sin tur skulle dela ut dem. Hans söner gjorde detta. På listan står även
    personer från Asien med. Festsalen kunde dock inte ta emot så många, så han kunde
    bara bjuda ett par personer som kom från andra delar av Asien än Xinjiang.
    Anteckningarna från konferensen i Berlin skrev han i Berlin. Till Lei Da har han
    berättat att man på Berlinkonferensen tog upp frågan om förhandlingen med Kina.
    Detsamma gäller dokumentet rörande WUC-konferensen i Washington. Han fick
    uppgifterna i Washington och nedtecknade dem där.
    28
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Anteckningarna från samtalet med Dolkun Isa förde han när han talade med Dolkun
    Isa den 27 maj. Han vet att det var det datumet för på lappen står att Rebiya Kadeer
    ville att Dolkun Isa skulle göra en skriftlig anteckning och hon skulle komma till
    Sverige i juni månad. Det är samma anteckningar som sedan har renskrivits samma
    dag. Han skulle behålla den ena lappen eftersom han hade planer på att skriva en
    bok och samlade material. Han stoppade den renskrivna lappen i fickan så att han
    skulle kunna visa upp för Dilixiadi Rexiti att Dolkun Isa ringt. Han känner Dilixiadi
    Rexiti väl och måste inte visa upp en sådan här lapp. Han hade kunnat berätta att
    Dolkun Isa ringt, men Rexiti och Isa ville gå samman och ”knuffa ner” Rebiya
    Kadeer och tillsätta honom själv som ny ordförande, vilket han inte gick med på.
    Senare, troligtvis den 2 juni, när Lei Da skulle hjälpa honom att boka flygbiljetter
    skrev Lei Da på baksidan ner ett telefonnummer. Han tog med lappen till mötet för
    att han ville det och tog sedan fram den som ett skräppapper. Lei Da tog papperet
    och antecknade. Sedan skrev han själv sin frus namn. Lei Da har inte fått del av
    informationen på lappen. Om han tänkt ge informationen till Lei Da hade han
    överlämnat lappen. Han stoppade lappen i fickan och tog hem den.
    Pengarna man hittade i en rockficka i hans garderob, 110 000 kr, hade han sparat
    ihop till dess han skulle gå i pension för att köpa ett hus eller en lägenhet. Hans
    söner har också gett honom pengar, en av dem har gett honom 4 000 kr per månad i
    två år. Han har ett bankkonto, men om han hade satt in pengarna där hade
    socialtjänsten dragit in hans ersättning. Han lade pengarna i kläder i garderoben för
    att han oroade sig för inbrott och för att barnen skulle hitta pengarna om han lade
    dem i lådor. Det stämmer inte att han fått pengarna från den kinesiska regeringen.
    Den ersättning som nämns i samtal med Lei Da var inte till honom och hade inget
    med honom att göra. Han förstod inte varför Lei Da sade att han oroade sig åt
    honom. De 6 000 kr han fått när han skulle till Norge för att hjälpa Lei Da att träffa
    Atahan skulle han lämna tillbaka, oavsett vad Lei Da sagt.
    29

  9. #9
    google terjimisi Guest

    Default dawami

    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Dolkun Isa
    På grund av studentoroligheter tvingades han lämna Kina. Han är bosatt i Tyskland
    och generalsekreterare i WUC sedan 2004. Han har ofta kontakt med Rebiya
    Kadeer; det kan röra sig om telefonsamtal var eller varannan dag. Babur Maihesuti,
    som han känt sedan 2000 eller 2001, har besökt honom några gånger i Tyskland.
    Han har haft kontakt med Babur Maihesuti en till två gånger per månad. Han vet
    inte om Babur Maihesuti har haft någon formell ställning bland uigurerna i
    Stockholm. Innan Babur Maihesuti greps kände han ingen anledning att misstro
    denne.
    Med e-post har han fått en skrivelse om att Rebiya Kadeer var intresserad av en
    dialog med den kinesiska regeringen. Babur Maihesuti nämndes inte i dokumentet.
    På Rebiya Kadeers begäran vidarebefordrade han skrivelsen till Babur Maihesuti.
    Han funderade inte på varför skrivelsen skulle vidarebefordras till Babur Maihesuti
    och han uppfattade det inte som att Babur Maihesuti fick ett uppdrag av Rebiya
    Kadeer. Inte heller har Rebiya Kadeer talat med honom om att Babur Maihesuti
    skulle ha fått ett uppdrag av henne. Det stämmer att han i polisförhör uppgett att
    skrivelsen handlade om ”en dialog med kineserna och att Babur skulle uppträda
    som medlare”. Frågan om en dialog mellan Kina och uigurer diskuteras offentligt;
    Rebiya Kadeer har t.ex. tagit upp saken vid ett anförande i Europaparlamentet.
    Abduljelil Karakash
    Eftersom han utsattes för förföljelse tvingades han lämna Kina. Han bor numera i
    Tyskland, arbetar på en stormarknad och är chef för det östturkestanska
    informationscentret. Han känner inte Babur Maihesuti men har pratat med denne på
    telefon, senast för kanske ett och ett halvt eller två år sedan. Samtalen har inte rört
    politik. Vid samtalen har Babur Maihesuti frågat om hans hälsa. Hans uppfattning
    30
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    är att Kina vill se honom död. Han kan inte ha kontakt med sina släktingar i Kina
    eftersom dessa i så fall riskerar förföljelse.
    Rebiya Kadeer
    Hon är bosatt i USA och sedan 2006 ordförande i WUC. Babur Maihesuti har hon
    under några års tid träffat på olika kongresser. 2008 i München berättade Babur
    Maihesuti för henne att kinesiska myndigheter hade kontaktat honom för att
    därigenom etablera kontakt med henne och WUC. Hon tog informationen på allvar,
    bl.a. eftersom Kina i kontakterna med tibetanska ledare agerat genom ”enkla”
    mellanhänder, och bestämde sig efter att ha rådgjort med sina medhjälpare för att
    hon var beredd att samtala. Hon sa till Babur Maihesuti att parterna skulle förbereda
    sina förhandlingsteman och hon godtog att diskussionerna skulle föras i Kanada.
    Allt hände under stor tidspress.
    Vid ett tillfälle sa Babur Maihesuti att Kina ville förhandla med kort varsel och att
    hon skulle skriva ett brev som innehöll en fullmakt för honom. Till slut gick hon
    med på att skriva ett brev. Men där står det inte att Babur Maihesuti är hennes
    representant och inte heller att Babur Maihesuti får föra talan. Det är riktigt att
    brevet vidarebefordrades till Babur Maihesuti. Efter att han fått brevet försvann han.
    Han svarade inte på telefon. Med bara tre dagar kvar till förhandlingen sa han att
    den inte skulle bli av. Hon bröt då kontakten med honom. Hon träffade Babur
    Maihesuti på WUC:s världskongress i maj 2009 i USA. Utöver frågan om en dialog
    mellan Kina och WUC har Babur Maihesuti inte haft någon roll inom den uiguriska
    rörelsen.
    Det kan stämma att hon vid polisförhör den 14 juli 2009 på fråga om hon gett något
    uppdrag åt Babur Maihesuti svarat ”Dialogen” och i samma förhör sagt om Babur
    Maihesuti att ”han är en slags mellanhand, en slags bro eller en agent mellan
    kineserna och Uyghur Congress”.
    31
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Atahan Abudughani
    Han är uigur och bosatt i Norge sedan 2004 efter att ha flytt från Kina, där han
    numera pekas ut som terrorist. Han är politiskt aktiv och styrelseledamot i norskuiguriska
    kommittén. Han har aldrig träffat Babur Maihesuti och fick höra talas om
    denne först när Maihesuti greps. Han kan varken återvända till Kina eller ha kontakt
    med de av hans släktingar som finns kvar i landet. Uigurerna i Kina förföljs om de
    har kontakt med oppositionella släktingar i utlandet. Han känner rädsla över att hans
    telefonnummer lämnats ut till Kina. Han vet inte om han stängde av numret under
    2008 eller dessförinnan.
    Dilixiadi Rexiti
    Född och uppvuxen i Xinjiang kom han till Sverige 1999. Han är politiskt aktiv här
    liksom i resten av världen, bl.a. som talesman för WUC och ledamot av
    organisationens styrelse. Han träffar ofta Reiya Kadeer och pratar ibland med henne
    på telefon flera gånger om dagen. Han har känt Babur Maihesuti sedan han kom till
    Sverige 1999. Kontakten med Babur Maihesuti har varierat i intensitet; ibland har
    det varit ofta och ibland mer sällan. När de träffats har de pratat om allt möjligt,
    både om vardagliga saker och om politik. Han har rest med Babur Maihesuti till
    Tyskland och USA. I Tyskland har de träffat Dolkun Isa. Babur Maihesuti har tagit
    kontakt med honom och frågat om relationen mellan Dolkun Isa och Rebiya
    Kadeer. Babur Maihesuti har också frågat vad Dolkun Isa sysslar med och om
    Dolkun Isa skulle åka till Sverige. Babur Maihesuti har vidare frågat om Rebiya
    Kadeer och hennes resor och om WUC:s kongresser.
    I början reagerade han inte på frågorna. Men före OS 2008 fick han en känsla som
    är svår att beskriva, en aning om att frågorna i själva verket var av intresse för den
    kinesiska staten. Det kunde handla om interna WUC-frågor. Det visade sig också att
    32
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    Babur Maihesuti hade förhandsinformation om saker, t.ex. en namnlista på uigurer
    som skulle besöka Sverige. Babur Maihesuti kunde ställa frågor på ett kringgående
    sätt utan att komma direkt till saken. Så ringde Babur Maihesuti vid ett tillfälle upp
    och pratade innan Babur Maihesuti efter en stund frågade om han hade ett tal av
    Zhou Yongkang. Vid några tillfällen gav han felaktig information till Babur
    Maihesuti eftersom han misstänkte att allt inte stod rätt till. Han har i polisförhör
    uppgett att Babur Maihesuti fanns med på Reiya Kadeers sändlista som användes
    bl.a. för att skicka ut information om demonstrationer.
    När han och Babur Maihesuti träffats har de ätit. Ibland har Babur Maihesuti bjudit
    på alkohol trots att denne inte själv dricker alkohol. Hos uigurer uppfattades Babur
    Maihesuti väl.
    Adil Hakimjan
    Han är uigur och tidigare kinesisk medborgare. I Sverige har han beviljats politisk
    asyl efter att ha kommit hit 2007 via Albanien och Guantanamo, där han var
    frihetsberövad. Här lärde han känna Babur Maihesuti som en snäll och hjälpsam
    person som ville ge råd. Ett sådant råd var att han inte skulle prata med journalister
    om Guantanamo. Av sin advokat fick han dock motsatt råd, nämligen att söka
    uppmärksamhet i frågan. Han har under 2008 haft kontakt med Babur Maihesuti
    under asylförfarandet. Så fort något nytt hände i ärendet tog han kontakt med Babur
    Maihesuti, eftersom denne begärde att han skulle göra det. Hans familj är kvar i
    Kina. Familjen utsätts för trakasserier.
    Hans Ohlsson
    Han arbetar på Säpo med spaning. Den 2 juni 2009 spanade han på Babur Maihesuti
    och Lei Da på restaurangen New Peking i Bandhagen. För att kunna iaktta dem gick
    han förbi deras bord. Han såg att de blev stressade och han blev rädd att han hade
    33
    B 8976-09
    STOCKHOLMS TINGSRÄTT
    Avdelning 4
    Enhet 42
    DOM
    2010-03-08
    röjt spaningsoperationen. Han såg att Babur Maihesuti vek ett kuvert och stoppade
    ned det i innerfickan samtidigt som denne vände sig om som för att om möjligt
    dölja kuvertet. Vid mötet använde Lei Da sin telefon, vilket denne annars undvek
    vid möten med Babur Maihesuti. Dagen därpå spanade han på nytt på Babur
    Maihesuti, som då befann sig på Djurgården utanför den kinesiska ambassaden.
    Efter en längre väntan kom Zhou Lulu utspringande från ambassaden. Hon hade
    med sig dokument som hon överlämnade till Babur Maihesuti.
    Bo Renner
    Han arbetar sedan 2006 som chef för Säpos sektion för kontraspionage. Vid den
    tidpunkt då han tillträdde sin befattning hade Lei Da redan kommit till Sverige.
    Officiellt var Lei Da i Sverige som journalist på Folkets Dagblad, men det stod helt
    klart för Säpo att Lei Da i själva verket var underrättelseofficer. Sin bedömning
    byggde Säpo [se bilaga 3, hemlig, punkt b].
    I sina kontakter med Babur Maihesuti blev Lei Da alltmer försiktig. De började
    kommunicera via telefonautomater eller genom operativa telefoner efter att först ha
    ringt upp varandra på andra telefoner utan att svara, och de träffades på
    förutbestämda tider. I Kina hade Lei Da kontakt med gamle Liu.
    Babur Maihesuti bedömdes av Säpo vara en värvad agent, dvs. Maihesuti spelade
    fullt ut med i underrättelsespelet. Han vet dock inte om Babur Maihesuti i
    förhållande till Lei Da ifrågasatte reglerna för deras kommunikation och möten.
    Wilhelm Unge
    Han arbetar som chefsanalytiker på Säpos kontraspionagesektion med såväl
    strategiska som operativa frågor. Han har haft insyn i Säpos arbete med Babur
    Maihesuti, om än inte dagligen.
    34

  10. #10
    Unregistered Guest

    Default emdi shewitche bilmeydighan kherindashlarmu bu diloning ehwalidin hewerdar bolsun

    bu dilo uyghur uchun bir muhim dilo hisaplinidu.
    uyghur uchun kuch serip khiliwatkhan we yaki kuch serp khilmaywatkhan adem bolsimu bir korup khoysa ziyini bolmas.

    gerche mashinida terjime khilinghini putunley toghra bolmisimu,azrakhla mulahize yurguzsek asaslikh menisini biliwalimiz.
    google ning IE ni download khilsingizla bu intayin addi bir ish. paydilniweling.
    aman bulunglar dostlar

    Quote Originally Posted by Unregistered View Post
    Nahayiti toghra pekirler.
    Men Shvetsiyede emesmen we hem maqalidiki tor betlirini uqushqatirishqan bolsammu biraq u mezmunlar Sves tilida yizilghan bolghashqa chüshinelmidim.
    Barburni Xitay ishpyoni Lida gha tonushturghan u Uyghur zadi kimdur ?
    Bu barliq qerindashlarning biliwelishqa tigishlik hewer iken.

    Hemmenglargha amanliq tilep.

+ Reply to Thread

Posting Permissions

  • You may post new threads
  • You may post replies
  • You may not post attachments
  • You may not edit your posts
  •