PDA

View Full Version : Xayin Baburning keynide kim bar?



Unregistered
30-04-10, 14:02
Uyghurlar ajayip bir millet ,ye qehrimangha bolghan hormiti yoq,ye xayingha bolghan nepirti yoq. Uyghurlardin chiqqan qehrimanmu 3 kundin kiyin adettiki ademge aylinidu,uning ne dawringi, ne sheripi bolmaydu, xayinimu shu 3 kunlik tillash we eyipleshlerdin kiyin adettiki adem qatari yene jamet arisigha qaytip kilip, normaliy salam saet bilen yashawiridu. Yuz bergen ishlarning jeryani, ziyini we uning arqisidikiler heqqide pikir yurguzush esla xiyaligha kelmeydu. Xayin baburning sot hukumi chiqili emdi bir aydin ashti ,biraq Babur aliqachan kixilerning esidin kotirilip ketti. Uning mewjutliqimu we uning qilghan qilmishlirimu uyghurlar uchun ishnime emes, hetta uni ishpiyonluq qilishqa tunushturghan kishler heqqide oylunup beqishni esla xalimaydu. Emiliyette Babur weqesi axbaratta ashkarlanghandin kiyin axbarat yuzudiki uchurlardin uningha munasiwetlik kishilerni tepekur qilip beqishqa tamamen mumkin idi, nurghun ishlar uyghurlarning koz aldida shunchilik ayan tursimu, uyghur jamitining hamaqetliki, shexsiyetchiliki sewebidin echkimning yureklik eghiz echishqa qurbi yetmeydu.

Baburning sot hukumi sot bolghan kuni kechtila torgha quyuwetilgen idi, emma hazirghiche hechkim bu heqte izdinip beqishni we uningda diyilgen mezmularni bilip beqishni xalimidi. Miningche baburning sot hukumini birqanche tilgha terjime qilip hemme ademge bildurush kerek. Eger kurushni xalighuchilar bolsa towendiki tor adirisigha kirse PDF nusqusini tapalaydu.

http://politisktinkorrekt.info/2010/03/08/flyktingspion-domd-till-fangelse/

Mushu kunlerdimu kastom-burulkilirini qirlap kiyip, qara koz eynikini taqap stockholming kochilira bixaram yurgen Babur ning sot hukumnamisi jemi 38bet bolup, uningda diyilgen nurghun mesililer ademni heqiqeten oygha salidu.biraq uningdiki hemme nersilerni bu yerde sozlep bolush esla mumkin emes, shundaqtimu bir noqta heqqide siler bilen pikirliship kurushni layiq kordum.

Hukumnamining 8-bet ikkinchi abzasing 4-quruda ”Li Da ning uchur bilen teminleydighan bir uyghur dosti bolghan “ deydu. LiDa shiwetsiye hukumiti terpidin chegridin qoghlap chiqirilghan muxpir salahiytidiki xitay ishpiyonidur. Undaqta Lida ni uchur bilen teminleydighan bu uyghur dosti kim? Buninggha hukumnamining 23-bet ikkinchi abzasidin jawap tapalaymiz.Hukumnamida mundaq yazidu:” Babur Lida bilen tunji qetim 2007- yili xinjiangliq uyghur artislar Eskilstuna shehrige uyun qoyghili kelgende tunushqan bolup, ularni Eskilstunadiki yeqin bir tunushi ozara tunushturghan.” Undaqta Baburni xitay ishpiyonigha tunushturghan uning eskilstunadiki uyghur tunushi kim? Baburni xitay ishpiyonihga tunushturghan ademning uyghur ikenlikini shiwetsiyediki eng chong Gezit bolghan ”kundilik xewerler” Gezitining 11-ayning 10-kunidiki sanighan besilghan maqalining 5-abzasida ”Uni yene bir uyghur xitay ishpiyonigha tunushturghan ” digen jumle bilen tehimu eniq ispatlighan.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/ibrahim-misstanks-ha-rapporterat-till-kina-1.991203

Undaqta baburni xitay ishpiyonigha tunushturghan Eskilstunadiki baburning yeqini bolghan uyghur kim? Buninggha shiwetsiyede yashwatqan herqandaq uyghur qiynalmayla jawap tapalaydu. Chunki Eskilstuna shehride yashaydighan hem babur bilen nahayti quyuq munasiwette bolghan uyghurlar sanaqliqla.

Chunki bu uyghurning shiwetsiyege uyghur artisliri uyun qoyghili kelgen shu kunlerde ularning ichidiki xitaylar bilen apaq-chapaq bolup, ular bilen bimalal alaqe qilip yurgenlikini, xitay kolsulidin belet elip bashiqilarning qoli bilen tarqitip bergenlkini, we baburni shiwetsiye uyghur kommititige reiyis qilish uchun mehpi yighin chaqirip awaz toplighan hem zorawanliq ishletmekchi bolghanliqini , shiwetsiyediki uyghurlarning kopinchisi bilidu.

Undaqta shiwetsiye hukumiti baburni tutup uni nimishqa tutmaydu? Buningda towendikidek bir sewep bar.

1- Xitay ishpiyoni Lidaning shiwetsiyege kelgenlikige birqanche yil bolghan we ximaliy yawrupadiki doletlerde muhpilriq salahiyti bilen yurup paliyet qilghan bolup, shiwetsiye bixeterlik tarmaqlirining sezgen we arqigha chushken waqti del 2008-yili 1-aydin bashlanghan. Emilyette shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri baburning emes belki Lidaning arqisigha chushken. Shunga Shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri Lida bilen alaqede bolghan barliq ademnlerning uchur yollirini nazaretke alghan. Shuning bilen emdila ishpiyonluq yoligha qadem qoyghan ”bichare” babur qarmaqqa teng elinghan. Buning bilen qetiq ishken eskilstunadiki uyghur qutulup, tawiqini emdila yalashqa bashlighan babur tutulghan. Chunki shiwetsiye bixeterlik organliri 2008- yildin ilgiri Lidani nazaretke almighanliqi uchun bashqilarni tutushqa yiterlik ispat matirial topliyalmighan. Eger shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri ishpoyon Lidaning keynige Lida shiwetsiyege kelgendin bashlap chushken bolsa ,eniqqi uni uchur bilen teminligen we baburni uninggha tunushturghan uyghurni tutushqa yiterlik ispat matirial topliyalighan bolar idi. Emiliyette baburning tutulishi bir tasadibiyliq.

2- shiwetsiyege uyghur artislirining klegen waqt 2007-yili 9-ayning beshi bolup ,Babur del mushu kunlerde ikki kun eskilstunadiki helqi uyghurning oyide qunup xitay ishpiyoni Lida bilen tunushushqan. Emilyette u uyghur ozining ishpiyonluq wezipisini tamamlap ishpiyonluqni baburgha otkuzup bergen. Bu uyghur wezipisini teximu yahshi tamalash uchun baburni Lida gha tunushturushtin sirt uni shiwetsiye uyghur kommititigha reis qilip tiklimekchi bolghan. U bu mexsidini emelge ashurush uchun 2007-yili 11-ayning 13 we 14-kunliri eskilstunada mehpi yighin chaqirip shiwetsiye uyghur kommititining reyisini uriwetmekchi we uning ornigha Buburni reyis qilip saylimaqchi bolghan ,eger bu mexsidi tichliq bilen emelge achmisa chataq chiqirip ish terimaqchi bolghan. Bu yighingha shiwetsiyede yashaydighan bir qisim uyghurlardin sirt dunya uyghur qurultiyiningmu bir qisim erbabliri qatanshqan. Burun bu meydangha mushunighagha munasiwetlik bir yazma chaplanghan idi, emma u dunya uyghur qurultiyidiki bir qisim erbapalrning tita tumurigha tigip ketkenliki uchun torda uzun turghuzmay alghuzwetken idi, ashu yighingha qatanshan ashu uyghurlarning eger heqiqiy weten suyer wijdani bolsa xitay uchun ishligen ishpiyonning peqet baburla emeslikini ashkarlighan bolar idi.

Emiliyette Babur satqinliqning beshi emes belki dawami Eger uyghurlarda analiz qilish engi we jamaetchilik kuchi bolghan bolsa satqinlar bundaq yamrap ketmigen bolar idi. Eger bekirek tehlil qilishqa toghra kelse satqunluqning kurash kosenning olimi bilen birsining wezipe axirliship wezipining yene birige otkuzulip birilgenlikini biliwalmaq enche tes emes.

Bular ergiz mining oydurup chiqarghan nersilirim emes, belki polattek pakitliri bar emliyet, eger yalghan dise bu ishlarni bilidighan we sot hukumini oqughan heqiqiy wijdani bar uyghur otturgha chiqip dep baqsun!

Unregistered
30-04-10, 16:22
qirindishim bu mesilini bekmu yaxshi utturgha qoyupsiz elwette siz yuqurda iytqandek yaki dosni yaki dushmenni ayrip qarashni bilmeydighan bir halgha chushup qalduq. miningche insanning eng yiqin dosti uning xataliqini korsitip turghini.
xeliq meyli dunya uyghur qurultiyining bash reisi bolsun we yaki rehberlik gurupisidikiler bolsun we yaki qandaq bir ademning bolsun xataliqini korsitip berse xataliqini ustige ilip qobul qilsa uningdin kiyin bu uyghur dawasi birqeder ilgirleydu. yiqinqi 3 . 4 yil ichide nurghunlighan bilimlik qirindashlirimiz ozining uyghur dawasigha bolghan kozqarishini otturgha qoysa dunya uyghur qurultiyining we dunya uyghur qurultiyidiki melum ademlerning koz qarishigha uyghun kelmisila u ademni herxil tillar bilen tillap bohtan chapliduq. shu siyasi kozqarishini otturgha qoyghan ademge chirayliqche ozimizning siyasi koz qarishimizni otturgha qoyup qayil qilmay dunyada u ademni erzimes ademge aylandurushqa urunduq. mana mushu jehette ozimizni tuzetmisek uyghur dawasining ilgirlishi uyaqta tursun yuqurda itilghandek munapiq xainlar kundun kunge yamrap ketmey qandaq qilidu qirindishim. allah bu milletni xataliqini korsitip berse qobul qilidighanlardin qilghay.

Unregistered
30-04-10, 22:34
Qayser bilen abdureshit .

Unregistered
01-05-10, 06:11
因为这个文件不受支持,故只能先转换到Word,现在分几个部分发送在此,仅供参考。
peket hemmeylenning pakit digenning khandakh nerse ikenligini korup bekhish uchunla bu yerge khoyishni muwapikh kordu. aghzidin chikkhan gepning hemmisila pakit bolmaydu.

STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
DOM B 8976-09
2010-03-08
meddelad i
Mål nr
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Tilltalad
Åklagarkammaren för Säkerhetsmål
Babur Maihesuti, 480102-0639
124 61 Bandhagen
Påföljd m.m.
Enhet 42
Stockholm
Chefsåklagare Tomas Lindstrand
Offentlig försvarare:
Advokat Björn Hurtig
Box 12107
102 23 Stockholm
19 kap 10 § 2 st och 3 st brottsbalken
Begångna brott Lagrum
Olovlig underrättelseverksamhet, grovt
brott
Fängelse 1 år 4 månader
Stövargatan 71
Försvarsadvokaterna Stockholm HB
DOMSLUT
Förverkande och beslag
Följande beslag ska bestå till dess att domen vinner laga kraft: Säkerhetspolisen;
beslagsliggare B 022-09 punkterna A1, C5, C8, C13, C14, C16, C17, C20, C21,
C25-29, C32, C34, C41, C44, C45, C47, C52-54, E7, E9, F12-14.
I beslag taget pass förklaras förverkat jämlikt 36 kap 2 och 3 §§ brottsbalken.
Beslaget ska bestå (Säkerhetspolisen; beslagsliggare B 022-09 p C39).
I beslag tagna 110 000 kr förklaras förverkade jämlikt 36 kap 1 § brottsbalken.
Beslagen ska bestå (Säkerhetspolisen; beslagsliggare B 022-09 punkterna F4 och
F11).
1.
2.
3.
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 8307
104 20 Stockholm
Scheelegatan 7 08-561 650 04 måndag - fredag
09:00 - 12:00
www.stockholmstingsratt.se 13:00 - 15:00
E-post: stockholms.tingsratt.avdelning4@dom.se
08-561 654 10
1
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
DOM B 8976-09
2010-03-08
Enhet 42
Häktning m.m.
Sekretess
Brottsofferfond
Ersättning
Advokat Björn Hurtig tillerkänns ersättning av allmänna medel med 591 498 kr. Av
beloppet avser 439 992 kr arbete, 26 520 kr tidsspillan, 6 686,40 kr utlägg och

118 299,60 kr mervärdesskatt. Vid utbetalning av allmänna medel ska beaktas att
förskott utgått med 138 000 kr.
Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.
1.
2.
Babur Maihesuti ska vara underkastad reseförbud med anmälningsskyldighet intill dess
att domen vinner laga kraft i ansvarsdelen. Reseförbudet innebär att Babur Maihesuti
inte får resa utanför Stockholms län och ska anmäla sig på onsdagar senast kl. 17.00 hos
polisen på Kungsholmsgatan 45, Stockholm. Överträdes reseförbudet eller iakttas inte
anmälningsskyldigheten ska Babur Maihesuti häktas om det inte är uppenbart att skäl
till det saknas.
Sekretessen enligt 15 kap 1 § och 18 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) ska bestå i målet för uppgifterna i hemlig domsbilaga 3.
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
2
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Åklagaren har yrkat att Babur Maihesuti ska dömas för olovlig
underrättelseverksamhet, grovt brott, enligt följande gärningsbeskrivning:
Babur Maihesuti har i Stockholmsområdet under tiden januari 2008 - den
3 juni 2009 med uppsåt att gå den kinesiska staten tillhanda hemligen och
med användande av svikliga medel bedrivit verksamhet för att anskaffa
uppgifter om personliga förhållanden beträffande personer av uigurisk
härkomst, varav de flesta varit verksamma i uiguriska föreningar och
organisationer i Sverige samt i Norge, Tyskland och USA. Uppgifterna har
han delgett en kinesisk diplomat och en kinesisk journalist som på uppdrag
från den kinesiska underrättelsetjänsten bedrivit verksamhet i Sverige för
den kinesiska statens räkning för att i hemlighet anskaffa uppgifter om
personliga förhållanden beträffande personer av uigurisk härkomst.
Om Babur Maihesutis gärning ska bedömas som medverkan till
diplomatens och journalistens olovliga underrättelseverksamhet görs i
andra hand gällande att hans medverkan inte varit tillfällig.
Verksamheten har avsett anskaffande av uppgifter om personliga
förhållanden när det gäller uigiurer som lever och verkar utanför Kinas
gränser. Verksamheten har även inneburit att Babur Maihesuti fått
uppdrag från journalisten och diplomaten att inhämta information om
uigurer och att Babur Maihesuti därefter verkställt sitt uppdrag genom att
till journalisten respektive diplomaten rapportera uppgifter om politisk
verksamhet, bland annat inom World Uyghur Congress, vad som sagts vid
möten av olika personer inom den uiguriska rörelsen samt vilka åsikter
och vilken tillgång till politisk information ledningen för denna haft. Han
har även rapporterat uppgifter om politisk asyl, hälsotillstånd,
vistelseland, resor samt telefonnummer beträffande vissa för den kinesiska
regimen särskilt viktiga personer.
Uppdragen har getts och överlämnandet av uppgifterna har skett vid
personliga sammanträffanden och vid telefonsamtal samt via Internet.
Verksamheten har bedrivits hemligen genom att särskilda
försiktighetsåtgärder vidtagits vid möten och telekommunikation.
3
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Babur Maihesuti har fått tillgång till uppgifterna genom att använda sig av
svikliga medel på så sätt att han utgett sig för att sympatisera med de
etniska uigurerna, delta vid kongresser och möten med dem samt förtiga
att han överlämnar uppgifter om dem till företrädare för den kinesiska
staten.
Babur Maihesuti har belönats av sin uppdragsgivare för sina åtgärder med
pengar och personliga tjänster.
Brottet är att anse som grovt eftersom det varit satt i system, pågått under
lång tid i yrkesmässiga former och kan ha orsakat eller komma att orsaka
ett stort antal personer allvarlig skada samt då den främmande makten
varit och är en mycket resursstark totalitär stormakt.
Lagrum: 19 kap 10 § andra och tredje styckena brottsbalken.
Åklagaren har vidare yrkat att de i stämningsansökan angivna bevisbeslagen ska
bestå till dess att domen vinner laga kraft samt att ett pass och 110 000 kr ska
förverkas.
Babur Maihesuti har förnekat brott på både objektiv och subjektiv grund. Han har
inte haft uppsåt att gå den kinesiska staten tillhanda och han har varken hemligen
eller med svikliga medel bedrivit den av åklagaren påstådda verksamheten. Han har
erkänt att han har haft vissa kontakter med en kinesisk journalist och en kinesisk
diplomat. Han har inte varit medveten om något brottligt uppsåt hos journalisten
eller diplomaten.
Babur Maihesuti har bestritt yrkandet om bevisbeslaget och att de beslagtagna
pengarna förverkas. Han har inte haft någon invändning mot att det beslagtagna
passet förverkas.
4
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
DOMSKÄL
Processmaterial
Förhör har hållits med Babur Maihesuti samt på åklagarens begäran med vittnena
Dolkun Isa, Abduljelil Karakash, Rebiya Kadeer, Atahan Abudughani, Dilixiadi
Rexiti, Adil Hakimjan, Hans Ohlsson, Bo Renner och Wilhelm Unge. Förhören
finns sammanfattade i bilaga 1. Åklagaren har lagt fram och åberopat den skriftliga
bevisning som framgår av bilaga 2. Parterna har därutöver lagt fram uppgifter ur
förundersökningsprotokollet i den utsträckning som framgår av tingsrättens
protokoll från huvudförhandlingen.
Åklagarens sakframställning
Xinjiangprovinsen och uigurerna
Xinjiangprovinsen i Kina är hemvist för ursprungsbefolkningen uigurer. Så sent
som på 1950-talet var en överväldigande majoritet av befolkningen uigurer. Till
följd av en medveten kinesisk politik är i dag flertalet av provinsens ca 20 miljoner
invånare hankineser och inte uigurer. Provinsen är rik på naturtillgångar. Dess
politiska historia är turbulent; området har varit ett självständigt rike under vissa
tidsperioder och under andra erövrat av kringliggande folk. Uigurerna är ett turkfolk
nära besläktat med folken i Kirgizistan, Kazakstan och andra områden i
Centralasien. Språket är släkt med turkiska. Från den kinesiska regimens sida driver
man en politik som går ut på att göra provinsen så kinesisk som möjligt. Så har
universitetsundervisningen för uigurer begränsats och viktiga befattningar tilldelats
hankineser och inte uigurer. Med tanke på deras ursprung och nära släktskap med
turkarna är Turkiet ett viktigt land för uigurerna och därmed också viktigt för
kinesiska staten.
5

google terjimisi
01-05-10, 06:14
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Det finns uigurer i många länder, men folkgruppen är inte påtagligt stor i något
land. I Sverige finns ca 500 uigurer, medan det i Tyskland finns uppskattningsvis
1 000 och i USA 1 500. De flesta exiluigurer bor i Turkiet. Många inom de
uiguriska exilgrupperna känner varandra. Därvid spelar det en roll att man har ett
språk som inte så många talar.
Det finns en världsomspännande uigurisk paraplyorganisation som heter World
Uyghur Congress (WUC). En gång vartannat år har WUC ett möte där bl.a.
organisationens ledning väljs. Ordföranden är Rebiya Kadeer. Generalsekreterare är
Dolkun Isa. I Sverige finns lokala uiguriska intresseorganisationer.
Det finns en oro hos den kinesiska ledningen för att avlägset belägna delar av Kina
såsom Xinjiangprovinsen ska bryta sig loss. Om en provins bryter sig loss riskerar
det att leda till att också andra delar bryter sig loss. Så talar man i Kina om de fem
giften – tibetansk och uigurisk separatism, taiwanesisk självständighet, Falungong
och demokratirörelsen. Den kinesiska staten strävar efter att ha kontroll på dessa
frågor inte bara inom landets gränser utan även utanför Kina.
En kinesisk lista över officiellt utpekade terrorister upptar flera uiguriska namn och
organisationer. En av dessa är East Turkestan Information Centre med den i
Tyskland bosatte ordföranden Abduljelil Karakash. Varken han eller hans
organisation är terrorlistad av EU eller FN. En annan av de av Kina terrorlistade
organisationerna är East Turkestan Islamic Movement. Den organisationen är
terrorlistad också av EU och FN.
Kinesiskt underrättelsearbete
Som alla stater har även Kina ett underrättelsebehov. Av särskilt intresse i detta mål
är Kinas civila säkerhetstjänst Ministeriet för statens säkerhet (MSS). Den som
under den tid som åtalet avser var högst ansvarig för säkerhetsfrågor i den kinesiska
6
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
politiska ledningen heter Zhou Yongkang. Det är en person som nämns i den
telefonavlyssning som genomförts i målet.
Den som bedriver underrättelseinhämtning har ett behov av plattformar; ställen där
man kan inhämta information såsom ambassader, konsulat, nyhetsbyråer, företag
och universitet. Det mesta av inhämtandet är lagligt. Först när hemlighetsmakeri
och svikliga metoder används är det straffbart. En av Kinas plattformar är Folkets
Dagblad. Tidningen, som grundades 1948, är partiets officiella språkrör.
En underrättelseofficer behöver inte vara officer, men kallas för det. Han har en
eller flera inhämtare som förser honom med information. Inhämtarna har tillgång
till miljöer som underrättelseofficeren inte själv kan röra sig i. En hankinesisk
underrättelseofficer kan t.ex. inte röra sig fritt i en tibetansk eller uigurisk miljö.
Aktuella personer
Zhou Lulu var vid tidpunkten för de åtalade gärningarna handelssekreterare och
chef för de konsulära och politiska avdelningarna vid Kinas ambassad i Stockholm.
Hon är gift med Lei Da. Lei Da har officiellt varit journalist vid Folkets Dagblad,
men har av den svenska underrättelsetjänsten bedömts vara underrättelseofficer vid
MSS.
Rebiya Kadeer är bosatt i USA och ledare för WUC. Hon har dömts i Kina för att
ha begått någon form av spionerigärning och dessutom anklagats för att ligga
bakom upploppen i Ürümqi. Hon är dock inte utpekad av Kina som terrorist. Hon
har nominerats för Nobels fredspris. Dolkun Isa är bosatt i Tyskland och
generalsekreterare i WUC. Han har pekats ut av Kina som enda land som terrorist.
Atahan Abudughani är uigur, politisk flykting, bosatt i Norge och utpekad av Kina
som terrorist. Abduljelil Karakash är uigur, bosatt i Tyskland, ordförande i East
Turkestan Information Centre och utpekad av Kina som terrorist. Adil Hakimjan är
7
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
en uigur som har fått politisk asyl i Sverige. Han har varit frihetsberövad i
Guantanamo och har av Kina pekats ut som terrorist.
Inledande av förundersökning
Förundersökning inleddes i april 2008 mot Zhou Lulu, som enligt uppgift hade
efterfrågat information om uigurer och andra minoritetsgrupper i Kina. Ganska
snart upptäcktes det att hon träffade Babur Maihesuti. Det visade sig att Babur
Maihesuti även hade kontakter med Lei Da. Det förekom uppgifter om att Lei Da
hade en uigurisk vän som lämnade information till honom. En stor del av
utredningen har bestått i hemlig teleavlyssning och teleövervakning samt
resurskrävande fysisk spaning.
Beslag hos Babur Maihesuti
Vid en husrannsakan i Babur Maihesutis bostad hittade polisen sammanlagt ca
110 000 kr i kontanter i en kavaj och i en jacka, som båda fanns i en garderob. I
lägenheten fanns dessutom diverse anteckningar med politisk och personlig
information från möten och samtal, samt listor på personer med uiguriskt ursprung.
Nio mobiltelefoner togs i beslag. Två telefoner som enligt den tekniska utredningen
använts då Babur Maihesuti kommunicerat med Lei Da har inte återfunnits.
Kontakter mellan Babur Maihesuti, Lei Da och Zhou Lulu
Babur Maihesuti och Lei Da har haft olika sätt att kommunicera med varandra. De
har ringt till varandra på mobiltelefoner och via telefonautomater. Lei Da har även
haft tillgång till Babur Maihesutis e-postkonto. Deras telefonkontakter har skett på
vanligt sätt genom att de ringt upp varandra och samtalat. Men de har även använt
en annan metod som inneburit att den ena ringt upp den andre med en signal.
Därefter har de ringt upp varandra på andra telefoner – operativa telefoner – vilka
sedan använts under det efterföljande samtalet. De operativa telefonerna har använts
med kontantkort, vilka typiskt sett är mycket svåra att spåra eftersom det saknas
koppling mellan innehavaren och abonnemanget. Nio mobiltelefoner har tagits i
8
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
beslag hos Babur Maihesuti, varav åtminstone tre har använts i hans
kommunikation med Lei Da. Ett antal samtal har skett via telefonautomater, vilket
typiskt sett är en konspirativ metod ägnad att försvåra och dölja.
Mellan Babur Maihesuti och Lei Da har det under perioden januari 2008 till maj
2009 förekommit åtminstone 180 telefonkontakter. Av dessa har 59 kontakter varit
mellan operativa telefoner. Elva samtal har varit från någon av nio olika
telefonautomater, varav Babur Maihesuti har ringt till Lei Da vid sex tillfällen. Det
har alltså rört sig om i ungefär en telefonkontakt varannan dag under drygt ett års
tid.
Babur Maihesuti greps och anhölls den 4 juni 2009. Tillslaget blev känt i media
samma kväll, eller i vart fall påföljande morgon. Den 5 juni 2009 ringde Lei Da från
klockan 9.30 till 14.30 sammanlagt 57 gånger till Babur Maihesuti. Ett av samtalen
ringdes till Babur Maihesutis hemtelefon, vilket aldrig tidigare hänt.
Under tiden oktober 2008 till april 2009 har någon som använt Lei Das bredband
vid 57 tillfällen loggat in eller försökt logga in på Babur Maihesutis e-postkonto. Av
tekniska skäl går det inte att fastställa om inloggningsförsöken varit framgångsrika.
Babur Maihesuti har träffat Zhou Lulu vid minst sex tillfällen och Lei Da vid minst
tio tillfällen. Oftast har mötena föregåtts av telefonkontakt, men ibland inte. De har
träffats på ett flertal olika platser, ofta på restauranger. Sammanlagt har Babur
Maihesuti pekat ut 29 platser där de träffats (vid en träff har de ofta besökt flera
platser).
Insamling av uppgifter
Babur Maihesuti har tagit reda på var uiguriska familjer befinner sig och reser och
rapporterat detta till Zhou Lulu eller Lei Da. Han har också rapporterat om det kan
förväntas bli en lugn helg eller om demonstrationer kan befaras utanför den
9
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
kinesiska ambassaden. Han har anskaffat uppgifter om Abduljelil Karakashs
hälsotillstånd och rapporterat dessa till Lei Da. Denne har sedan rapporterat vidare
till sin chef gamle Liu. Babur Maihesuti har även anskaffat uppgifter och
rapporterat om Atahan Abudughani. Hans anskaffande av uppgifter och
rapportering har även avsett Dolkun Isa och dennes förehavanden liksom ett möte i
Malmö och WUC-kongresser. Han har hanterat information om skjortor med
regimkritiska motiv som skulle tas fram inför OS.
Belöning
Genom den kinesiska ambassaden har Babur Maihesutis svärdotter fått jobb och
hans hustru gratis visum. Dessutom har han fått betalt för sin information. De
110 000 kr i kontanta medel som togs i beslag i hans bostad utgör ersättning från
Kina för lämnade uppgifter.
Sammanställning av Babur Maihesutis ekonomi
Under åren 2005 till 2008 har Babur Maihesuti redovisat nettoinkomster på ca
60 000 kr per år. År 2005 uppbar han försörjningsstöd från socialtjänsten med ca
20 000 kr och under åren 2006 till och med 2009 uppgick detta till ca 50 000 kr till
ca 70 000 kr per år.
Artiklar i Folkets Dagblad
Under perioden 2006 till maj 2009 har i Lei Das namn skrivits 105 artiklar som
publicerats i Folkets Dagblad. Endast en av dessa artiklar handlar om uigurer,
nämligen en artikel om Adil Hakimjan.
10
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Tingsrättens bedömning i skuldfrågan
Straffrättslig utgångspunkt
Den straffrättsliga utgångspunkten för tingsrättens bedömning finns i 19 kap 10 §
andra stycket brottsbalken. Där sägs att den som, med uppsåt att gå främmande
makt tillhanda, här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel
antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans personliga
förhållande eller till dylik verksamhet lämnar medverkan som inte endast är
tillfällig ska dömas för olovlig underrättelseverksamhet.
Utgångspunkter för bevisvärderingen
När det gäller värderingen av bevisningen i målet har Babur Maihesutis offentlige
försvarare pekat på ett antal allmänna omständigheter som bör beaktas. Den första
är att åklagaren endast lagt fram delar av det synnerligen omfattande
förundersökningsmaterialet och att detta leder till att det kan finnas omständigheter
i de delar av materialet som inte lagts fram som bör tolkas till Babur Maihesutis
fördel. Den andra omständigheten är att de båda nyckelpersonerna Lei Da och Zhou
Lulu inte hörts i målet. Den bristande kunskapen om vad de skulle ha sagt om de
hade hörts bör också den tolkas till Babur Maihesutis fördel. Slutligen har
försvararen pekat på att den i domstol ytterst sällan tillämpade brottsrubriceringen
olovlig underrättelseverksamhet och dess placering i det kapitel i brottsbalken som
tar upp brott mot rikets säkerhet gör att det finns en risk att tingsrätten sänker det
beviskrav som annars tillämpas i brottmål.
Vad först avser de delar av utredningsmaterialet som inte lagts fram vid
förhandlingen, och om vars innehåll tingsrätten således är okunnig, vill tingsrätten
framhålla att den offentlige försvararen dels närvarat vid polisförhören med Babur
Maihesuti, dels lagt ned åtminstone 150 timmar på att gå igenom utredningen.
Försvararen har under förhandlingen visat att han är väl inläst på utredningen. Det
11

Unregistered
01-05-10, 06:15
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
saknas mot den bakgrunden anledning att anta att det finns omständigheter som
talar till Babur Maihesutis fördel som försvararen inte lagt fram vid
huvudförhandlingen. Dessutom är även åklagaren skyldig att lägga fram
omständigheter som talar till en tilltalads fördel i den mån det finns sådana
omständigheter.
Att Lei Da och Zhou Lulu inte kunnat höras i målet är en svaghet i utredningen som
bör beaktas vid bevisvärderingen.
När det slutligen gäller beviskravet kan tingsrätten endast konstatera att det ska
ställas samma krav på bevisningen i detta mål som i varje annat brottmål: för att
åtalet ska anses bevisat krävs att åklagaren lägger fram bevisning av sådan styrka att
det inte finns rimligt tvivel om att Babur Maihesuti gjort sig skyldig till den åtalade
gärningen. Finns tvivel ska Babur Maihesuti frikännas.
Har Lei Da varit underrättelseofficer?
En fråga som är avgörande betydelse vid bedömningen av skuldfrågan är om Lei Da
har varit underrättelseofficer och inte journalist. Bevisningen i denna del utgörs
främst av Bo Renners och Wilhelm Unges vittnesmål. De har i enlighet med den del
av förhören som redovisas i den hemliga bilagan redogjort för grunderna för Säpos
bedömning att Lei Da innehaft befattning som kinesisk underrättelseofficer.
Tingsrätten finner att deras vittnesmål är övertygande.
Dessutom finns omständigheter utöver Bo Renners och Wilhelm Unges vittnesmål
som talar för att Lei Da har varit underrättelseofficer. Genom Babur Maihesutis
egna uppgifter i förening med den telefonavlyssning som genomförts är det visat att
en stor del av Lei Das kommunikation med Babur Maihesuti präglats av
hemlighetsmakeri som innefattat bruk av olika telefoner, ett system för uppringning
på en telefon för att signalera att en annan telefon därefter ska användas, och
uppringningar från telefonautomater. Att denna kommunikation skulle ha skett som
12
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
ett led i journalistisk verksamhet från Lei Das sida framstår som uteslutet. Såsom
tingsrätten återkommer till i det följande är det inte heller rimligt att anta att
försiktighetsåtgärderna vidtagits för att dölja informella förhandlingar mellan WUC
och Kina. Det saknas därmed annan rimlig förklaring till den hemliga
kommunikationen än att det rört sig om underrättelseverksamhet. Slutsatsen är att
det är bevisat att Lei Da under den i målet aktuella tiden innehade befattning som
kinesisk underrättelseofficer.
Var Babur Maihesuti medveten om att Lei Da var underrättelseofficer?
Babur Maihesuti har gjort gällande att anledningen till att han och Lei Da
kommunicerade i hemlighet var att de hanterade en känslig förhandling som pågick
eller skulle komma till stånd mellan WUC och Kina. Lei Da skulle därvid tjäna som
en informell kanal till den politiska ledningen i Kina medan Babur Maihesuti på
motsvarande sätt skulle utgöra en brygga till Rebiya Kadeer och WUC:s ledning.
Enligt tingsrättens mening finns det omständigheter som talar för att det faktiskt
förekommit sonderingar mellan Kina och WUC, i första hand Rebiya Kadeers brev
den 26 maj 2008 som hon lät Dolkun Isa vidarebefordra till Babur Maihesuti.
Emellertid har Rebiya Kadeer vittnat om att hon och Babur Maihesuti knappast
hade någon kontakt efter det att hon hade skickat brevet. Dolkun Isa har vittnat om
att han inte kände till något om en förhandling. Inte desto mindre hade Babur
Maihesuti och Lei Da synnerligen täta kontakter under ett års tid efter det att Rebiya
Kadeer hade skickat brevet. Det framstår som uteslutet att Babur Maihesuti för
WUC:s räkning under denna tid skulle ha fört indirekta samtal med den kinesiska
ledningen utan att rapportera till eller blanda in vare sig Rebiya Kadeer eller Dolkun
Isa. Inte heller ger telefonavlyssningen stöd åt antagandet att deras kontakter skulle
ha rört en förhandling mellan Kina och WUC. Tingsrätten anser att det därmed kan
uteslutas att kontakterna mellan Babur Maihesuti och Lei Da rört en förhandling
mellan Kina och WUC. Inte heller kan den hemliga kommunikationen förklaras av
att Babur Maihesuti velat få tillbaka pengar från den kinesiska staten. Den kan
13
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
endast förklaras av att Babur Maihesuti var medveten om att Lei Da arbetade för
Kinas underrättelsetjänst och därför vidtog försiktighetsåtgärder för att dölja
samröret med Lei Da.
Har Babur Maihesuti anskaffat uppgifter om annans personliga förhållande?
Av ett stort antal avlyssnade telefonsamtal mellan olika personer, liksom av
vittnesförhören med Abduljelil Karakash, Dilixiati Rexiti och Adil Hakimjan,
framgår att Babur Maihesuti samlat uppgifter om personliga förhållanden om
personer av uigurisk härkomst, varav de flesta varit verksamma i uiguriska
föreningar och organisationer i Sverige och andra länder. Det har rört sig om
uppgifter om resor, hälsotillstånd och asylansökan. Babur Maihesuti har även
samlat uppgifter från möten och demonstrationer, bl.a. fotografier. Då anteckningar
från möten och fotografier från en demonstration även innefattat uppgifter om vilka
personer som deltagit och vad de sagt rör även dessa uppgifter sådana personliga
förhållanden som avses i den aktuella straffbestämmelsen. Babur Maihesuti har
alltså anskaffat uppgifter om annans personliga förhållanden. Den förteckning över
uigurer som Babur Maihesuti haft i sin bostad kan däremot ha utgjort en
inbjudningslista till ett bröllop och utgör därför inte en sådan uppgift om annans
personliga förhållanden som avses i åtalet.
Har det rört sig om en verksamhet?
I straffbestämmelsen ställs vidare upp ett krav på att det ska ha rört sig om
verksamhet för anskaffande av de nyss nämnda uppgifterna. Det är således inte
straffbart att endast vidta enstaka åtgärder utan det krävs för straffbarhet att det rör
sig om en serie åtgärder som är av sådan art och står i sådant tidssammanhang att de
bör uppfattas som led i en enda verksamhet. Verksamheten bör utmärkas av någon
grad av planmässig organisation.
Vid bedömningen av om det rört sig om en verksamhet kan konstateras att Babur
Maihesuti har haft kontakt med ett stort antal personer för att anskaffa uppgifter.
14
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Han har rest, samlat fotografier, samtalat och antecknat. Han har träffat Zhou Lulu
och Lei Da vid sammanlagt åtminstone 15 tillfällen. Han har under den tid som
avses i åtalet haft telefonkontakt med Lei Da vid åtminstone 180 tillfällen, varav 59
kontakter varit mellan operativa telefoner och elva samtal varit från
telefonautomater. Dessutom har den tekniska utredningen liksom telefonsamtal som
avlyssnats mellan Babur Maihesuti och Lei Da visat att Lei Da har haft tillgång till
Babur Maihesutis e-postkonto. Alla dessa omständigheter visar att det rört sig om
en verksamhet.
Har Babur Maihesuti gått den kinesiska staten tillhanda?
Av telefonavlyssningen framgår vidare att Babur Maihesuti överlämnat de
insamlade uppgifter till Lei Da och Zhou Lulu. Han har känt till att Lei Da var
underrättelseofficer och Zhou Lulu diplomat. Genom att överlämna uppgifterna till
dem har han uppsåtligen gått den kinesiska staten tillhanda.
Har Babur Maihesuti handlat hemligen och svikligen och har verksamheten
bedrivits i riket?
Babur Maihesuti har själv erkänt att hans möten och kontakter med Lei Da och
Zhou Lulu i viss utsträckning skett i hemlighet, låt vara med ett annat syfte än det
han nu befunnits överbevisad om. Såsom framgått ovan visar också utredningen i
övrigt att han bedrivit verksamheten i hemlighet. Genom att utge sig för att
sympatisera med uigurerna och förtiga att han handlade i syfte att anskaffa uppgifter
åt Kina han har han också handlat svikligen. Han har vidare bedrivit verksamheten
här i riket. Så är fallet trots att han emellanåt rest utomlands och även fört
anteckningar i andra länder.
Åtalet är bevisat
Det sagda innebär att åtalet är bevisat. Babur Maihesuti ska därför dömas för
olovlig underrättelseverksamhet.
15
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Är brottet grovt?
Åklagaren har gjort gällande att brottet bör bedömas som grovt brott enligt 19 kap
10 § tredje stycket brottsbalken eftersom det rört sig om en verksamhet som varit
satt i system, pågått under lång tid i yrkesmässiga former och kan ha orsakat eller
komma att orsaka ett stort antal personer allvarlig skada samt då den främmande
makten varit och är en mycket resursstark totalitär stormakt.
Tingsrätten gör följande överväganden i denna del. Babur Maihesuti har under lång
tid bedrivit en verksamhet av betydande omfattning. Även om de uppgifter han
anskaffat och överlämnat tagna var för sig kan synas tämligen triviala och dessutom
i vissa fall vara offentligt tillgängliga kan verksamheten, som inneburit att Babur
Maihesuti infiltrerat exiluigurernas högsta politiska ledning, som sådan ha orsakat
eller komma att orsaka betydande skada för uigurer i och utom Kina.
Straffbestämmelsen syftar emellertid inte enbart till att skydda enskilda personer
eller grupper av personer utan också till att förhindra att en utländsk makt etablerar
ett underrättelsenät i riket som kan användas även för annat spionage än sådant som
riktar sig mot flyktingar. Detta är förklaringen till att straffbestämmelsen har tagits
in i det kapitel i brottsbalken som behandlar brott mot rikets säkerhet. I det nu
nämnda avseendet har det funnits en risk för skada som gått utöver det rena
flyktingspionaget.
Risken för skada har varit särskilt stor eftersom underrättelseverksamheten tjänat en
stormakt som inte fullt ut respekterar mänskliga rättigheter och som dessutom har
resurser att genomdriva sin politik. De nu anförda omständigheterna gör att brottet
ska bedömas som grovt.
16

google terjimisi
01-05-10, 06:17
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Påföljd
Straffskalan för brottet grov olovlig underrättelseverksamhet är fängelse i sex
månader till fyra år. Prejudikat från Högsta domstolen saknas. Hovrätten för Västra
Sverige har i en dom den 13 november 1997 (mål B 84-97) bestämt påföljden för
brottet till fängelse i åtta månader. Södra Roslags tingsrätt bestämde i en dom den
28 december 1993 (mål B 738-93) påföljden till fängelse i ett år och sex månader.
Före 1993 uppgick straffmaximum till fängelse i två år; det saknades då en särskild
straffskala för grovt brott. Med tillämpning av den straffskalan har domstolarna
bestämt påföljden till fängelse i mellan sex månader och ett år och sex månader
(Mölndals tingsrätts dom den 18 oktober 1988 i mål B 525-88, samt Stockholm
tingsrätts domar den 2 september 1975 i mål B 347-75 och den 28 februari 1974 i
mål B 670-73).
Babur Maihesuti är tidigare ostraffad. Såsom konstaterats ovan har han under lång
tid bedrivit en omfattande verksamhet som medfört risk för betydande skada.
Brottets straffvärde är därför så högt att det motsvarar fängelse i ett år och sex
månader. Med hänsyn till det höga straffvärdet är det uteslutet att välja annan
påföljd än fängelse.
Den omständigheten att Babur Maihesuti från den 28 augusti 2009 varit
underkastad reseförbud med anmälningsskyldighet bör leda till strafflindring, se
NJA 2009 s 599. Strafftiden bör därför sättas ned till fängelse i ett år och fyra
månader.
Reseförbud och anmälningsskyldighet
Det finns fortfarande en risk för att Babur Maihesuti undandrar sig lagföring eller
straff. Han bör därför vara underkastad reseförbud med anmälningsskyldighet.
17
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Förverkande och beslag
När det gäller yrkandet om förverkande av 110 000 kr i kontanter såsom utbyte av
brott konstaterar tingsrätten att det rör sig om pengar som Babur Maihesuti
förvarade i kuvert i kläder i garderoben. Babur Maihesuti har under den aktuella
perioden endast haft små inkomster och han har uppburit försörjningsstöd.
Telefonavlysningen visar att han fått ersättning för sin underrättelseverksamhet.
Hans invändning om det rört sig om sparpengar som han bl.a. fått i gåva av sina
barn kan lämnas utan avseende. Med beaktande av de nu angivna omständigheterna
står det enligt tingsrättens mening klart att pengarna utgör utbyte av brott. Det är
inte oskäligt att förverka dem. Åklagarens yrkande bör därför bifallas i denna del.
Bevisbeslaget bör bestå och passet förverkas.
Sekretessfrågor
Huvudförhandlingen har hållits bakom stängda dörrar. Det finns därför möjlighet att
förordna om sekretess för de uppgifter som lagts fram vid förhandlingen. Den
sekretess som kommer i fråga är dels den i 15 kap 1 § OSL föreskrivna
utrikessekretessen, dels den i 18 kap 2 § samma lag föreskrivna sekretessen till
skydd för Säpos verksamhet för att avslöja eller förebygga brott mot rikets säkerhet.
Utrikessekretessen gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan
stat, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat
sätt skadar landet om uppgiften röjs. För att kunna bedöma i vad mån uppgifter i
målet bör omfattas av sådan sekretess har tingsrätten, med beaktande av 10 kap 8 §
RF, inhämtat ett yttrande från Regeringskansliet.
Sekretessen till skydd för Säpos verksamhet för att avslöja eller förebygga brott mot
rikets säkerhet gäller om inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med
18
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten
skadas.
Det saknas enligt tingsrättens mening skäl att förordna om sekretess för den helt
övervägande delen av de uppgifter som lagts fram vid huvudförhandlingen. Endast
uppgifterna i bilaga 3, hemlig, bör hållas hemliga med stöd av de ovan nämnda
lagrummen.
Rättegångskostnader
Den offentlige försvararen har begärt ersättning för 388 timmars arbete. Med
hänsyn till målets omfattning och art har arbetet varit nödvändigt för att utföra
uppdraget. Försvararen ska alltså tillerkännas den begärda ersättningen. Kostnaden
bör stanna på staten.
ANVISNINGAR FÖR ÖVERKLAGANDE; se bilaga
Överklagande, ställt till Svea hovrätt, ska ha kommit in till tingsrätten senast den 29
mars 2010
Hjalmar Forsberg
Avräkningsunderlag, se bilaga
19
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
DOMSBILAGA 1
BERÄTTELSER
Babur Maihesuti
Om sin bakgrund
Han kommer från Xinjiang-provinsen i Kina och är etnisk uigur. Under 35 år var
han en högt uppsatt statstjänsteman med hög social status i provinsen. Han har varit
borgmästare i Hetian och chef för import- och exportrådet i Xinjiang. År 1996 var
han tvungen att lämna Kina på grund av sina politiska åsikter. Han for till
Kazakstan där han år 1997 samlade utländska journalister och kritiserade Kinas
behandling av uigurerna. Med hjälp av FN och journalister från USA och
Storbritannien kom han och hans fru via Hongkong till Sverige den 19 juni 1997.
Han har tre söner och en dotter. Sönerna flydde till Sverige via Pakistan först år
2004 eftersom Kina inte beviljade utresa dessförinnan. I dag bor två av hans söner i
Sverige och en son och hans dotter bor i Xinjiang. Han har aldrig öppet protesterat
mot Kina i Sverige. Anledningen härtill är att han vill skydda sina barn. Han kan
inte skriva uiguriska, men talar språket.
Första tiden i Sverige bodde han i Skellefteå och läste svenska på SFI. Han var över
50 år när han kom till Sverige och kunde inte lära sig språket då han led av psykisk
stress på grund av förföljelse. År 1999 flyttade han till Stockholm där han började
arbeta på Sodexo med att laga mat för leverans till landstinget. År 2004 blev han
sjuk och slutade arbeta. Sedan dess består hans försörjning av viss ersättning från
försäkringskassan kompletterat med försörjningsstöd från socialtjänsten.
20
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Kontakter med Zhou Lulu
Vad han minns i dag var det i januari 2008 som han träffade Zhou Lulu första
gången. Hon ringde och berättade att hon var ny och precis hade tagit över tjänsten
som andresekreterare på Kinas ambassad. Han kan inte svara på varför Lulu ringde
honom, men hon ville träffa honom och bjuda på mat. Han gick med på att träffas
eftersom hon var diplomat. Om han inte skötte sig bra här i Sverige kunde de sätta
press på hans familj, det var ett sätt att skydda sig själv. De träffades på en båt vid
Slussen. Det var Lulu som velat bjuda och därför betalade för maten, inte med sina
egna utan med ambassadens pengar. Lulu sade att han var en högt uppsatt
statstjänsteman som inte deltog i demonstrationer och skötte sig bra. Han kände till
att Lulu var fru till Lei Da. De talades vid i telefonen ett par gånger. Han vidgår att
han ringt och berättat för Lulu om demonstrationer vid ambassaden. Han hade hört
att personer skulle ta sig in på ambassaden och bränna flaggan och han ville att
uigurerna i stället skulle lösa problem på ett fredligt sätt.
Han träffade Lulu vid två tillfällen i april 2008 bl.a. på restaurang Nya Peking. Vid
mötet den 11 april 2008 talade de om hans svärdotter som behövde ett arbete. Efter
mötet började Lulu och hans svärdotter att ha direktkontakt. Andra mötet ägde rum
efter att han varit på Berlinkonferensen. Lulu ringde den 22 eller 24 april och
undrade varför han haft sin telefon avstängd. Han berättade inte att han varit på
Berlinkonferensen. Hon bjöd återigen på lunch några dagar senare. När de åt gav
hon honom en present till hans nyfödda barnbarn, vilket han tyckte var en vänlig
gest. Vid detta andra aprilmöte pratade de mest om barnbarnet och sådana saker.
Hon berömde honom för att han inte deltagit i någon demonstration och visade
respekt för honom som högt uppsatt statstjänsteman. Alla pratade vid denna tid om
OS. Han vet inte hur lång tid mötena varade per gång.
21
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Telefonsamtal med Zhou Lulu
Han ville inte tala i telefon med Lulu bland folk för att hans fru och barn skulle bli
arga om de hörde honom tala hankinesiska. Hans familj visste inte att han hade
kontakt med Lulu. Han ville inte att andra uigurer skulle veta att svärdottern fått
jobb med hjälp av en hankines. Hans son visste inte heller vem Lulu var, men han
nämnde hennes namn någon gång.
Han brukade inte ringa och rapportera om tilltänkt demonstration, men det hade
talats om att det skulle utföras våldsamheter, att någon från skulle ta sig in på
området och plocka ner flaggan. Det lät inte bra. Han ringde och berättade för han
ville inte att uigurerna skulle tappa ansiktet offentligt i Sverige. Samtalet innehåller
inget om brännande av flaggor, men han ville säga det med ”olagligheter”. Han
ringde inte till polisen för att han inte kunde svenska. Det stämmer att hans söner
kan svenska. Informationen om att det skulle vara demonstration fick han och alla
andra uigurer via sms. Det var Dilixiadi Rexiti som berättade för honom om
flaggbränning.
Han talade om för Zhou Lulu att många är på båtresa och att alla är på semester. Det
var vanligt att alla uigurer samlades för att åka någonstans. Det var hans sista samtal
med Lulu före OS vad han minns. Han hade själv tillfrågats att följa med till
Finland. Han frågade sin son om de hade åkt med. Han hade en bra relation till
Omar Aziz och frågade om de hade åkt med eller inte. Det Lulu nämnde om att han
skulle hålla ögonen öppna om de gjorde någon aktivitet gick in genom ena örat och
ut genom andra. Nästa gång han träffade Lulu var först ett år senare.
Han har ingen förklaring till varför Lulu kallar honom för en ”arbetskontakt”, men
han vet att Lei Da någon gång har refererat till honom som journalist. Han hade inte
så mycket kontakt med Lulu. Han vidgår att han träffat henne vid de fem tillfällen
åklagaren visat bilder från. Efter mötena i april 2008 hade de inte kontakt förrän i
maj-juni 2009 när han fick hjälp med ett visum till sin fru. Då träffades de utanför
22

google terjimisi
01-05-10, 06:18
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
ambassaden när han skulle hämta visumet och överlämna pengar. Lulu ordnade det
gratis, men han gav henne 600 kr.
Kontakter med Lei Da
Första gången han träffade Lei Da var år 2007 när en dansgrupp från Xinjiang hade
föreställning i Eskilstuna. Det var en bekant i Eskilstuna som presenterade dem för
varandra och han fick då Lei Das visitkort. På visitkortet, som han bar i sin plånbok,
stod att Lei Da var Folkets Dagblads journalist i Skandinavien. Första kontakten
därefter var troligen i januari eller februari 2008. Skälet till att han tog kontakt var
att Lei Da sagt att han kände sin chef på Folkets Dagblad mycket väl och att han
kunde hjälpa Babur Maihesuti att få tillbaka hans 7 000 000 kinesiska yuan som
konfiskerats av den kinesiska staten. För detta ville Lei Da ha 10-20 procent av den
summa Lei Da skulle lyckas återbära till honom.
Den 28 maj 2008 skickade Dolkun Isa per e-post över en fullmakt från Rebyia
Kadeer till honom. Fullmakten bar Reyia Kadeers underskrift och var utfärdad på
rätt sätt. Den var skriven på engelska, vilket han själv inte förstår, men Dolkun Isa
översatte åt honom via telefon. Det var efter att han fått fullmakten han började ta
kontakt med Lei Da angående hjälp att få en förhandling till stånd med den
kinesiska staten. Lei Da sade att om förhandlingarna skulle äga rum i Sverige skulle
hans namn bli känt, eftersom det var genom hans kontakter som förhandlingarna
kunde bli av. Han och Lei Da höll fast vid ett strängt avtal då förhandlingen var ett
hemligt arbete. Fram till juni 2009 var han den ende i Sverige som kände till
förhandlingen. Utanför Sverige var det Rebyia Kadeer och tre andra personer i USA
samt Dolkun Isa i Tyskland. Totalt kände således endast fem uigurer i hela världen
till förhandlingen. För Kinas räkning kände Lei Da och ett okänt antal ytterligare
personer till förhandlingen, dock inte Zhou Lulu. Förhandlingen var ett hemligt
uppdrag och han valde själv att ta upp den med Lei Da, vars chef var ledamot av
högsta partiledningen. Zhou Lulu var blott andresekreterare på ambassaden och om
23
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
det var något viktigt måste hon lämna det uppåt i hierarkin, vilket bara skulle stoppa
upp arbetet.
Mötena och samtalen mellan honom och Lei Da handlade alltid bara om
förhandlingen och hans fordringar på Kina. Det övriga var bara småsaker. Lei Da
var journalist och intresserad av nyheter. Fordringarna var viktigare än
förhandlingen för honom eftersom förhandlingen gäller uigurernas befolkning
medan fordringarna bara avsåg honom.
Möten och annan kommunikation med Lei Da
Han vidgår att han har träffat Lei Da vid de tio tillfällen som åklagaren preciserat.
Mötena bestämdes från en gång till en annan. De träffades ungefär två gånger per
månad för att bibehålla en bra relation. Han skulle inte säga att mötena var hemliga,
men vad de pratade om och arbetade för var hemligt. Lei Da ville att mobiltelefoner
skulle vara avstängda vid deras möten. Han brukade dock låta sin egen telefon vara
påslagen.
Han tror att det var han själv som kom på att de skulle ringa en signal för att sedan
övergå till en annan telefon. Syftet var att andra inte skulle höra vad de sysslade
med. Han tyckte det var lämpligt eftersom han ville skydda sig själv. Även
användandet av telefonautomater syftade till att hålla det hemligt. Han var rädd för
att bli avlyssnad och för att folk skulle ställa till en scen om de fick reda på
förhandlingen. När han ringde Lei Da med lågt ljud från en toalett var för att hans
fru och barn var hemma och de vill inte att han talar hankinesiska hemma.
Han har inte lämnat inloggningsuppgifterna till sin e-post till Lei Da. Epostadressen
hade han fått av Dolkun Isa. E-postboxen var tom och värdelös
eftersom han inte kunde läsa uiguriska och ingen skickade e-post till honom på den
adressen. Vem som skulle titta i den hade inget med honom att göra. Epostmeddelandet
på uiguriska från Rebyia Kadeer bad han sin son läsa för honom.
24
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Alla uigurer som äger en dator hade fått det e-postmeddelandet, det var inget
särskilt. Han har inte gett Lei Da rätt att gå in i hans e-postbox från annan dator.
Han kommer inte riktigt ihåg om han har gett sina inloggningsuppgifter till Lei Da.
Lei Da och OS
Det stämmer att han i polisförhör berättat att Lei Da före OS ville veta om uigurerna
skulle göra några aktiviteter och att han skulle ta reda på det. Alla kineser var
nervösa inför OS. Lei Da hade nämnt att alla journalisterna som blev utskickade
från Kina bara fick 70 procent av sin egentliga lön, men om ingenting hände skulle
de få full lön samt bonus. Om något skulle hända blev man avskedad eller utan lön.
Lei Da och Dolkun Isa
Det stämmer att Lei Da frågade om Dolkuns Isas resor och huruvida denne rest till
Turkiet. Lei Da skulle skriva en artikel om det eftersom han var en journalist. Han
berättade för Lei Da endast om Dolkun Isas privata förehavanden, inte om något
politiskt eftersom han inte hade politiskt samröre med Dolkun Isa. Han berättade för
Lei Da att Dolkun Isa och Dolkun Isas fru varit i Turkiet. Det stämmer som han sagt
i förhör att de uiguriska extremisterna, ”de farliga människorna”, finns i Turkiet.
Det stämmer att Dolkun Isa skulle på ett möte i Malmö och där tillsammans med
Adil Hakimjan träffa journalister. Lei Da ville åka dit men vågade inte eftersom han
var hankinesisk journalist och det inte var säkert att Dolkun Isa skulle vilja tala med
Lei Da. Han hade själv en bra relation med Dolkun Isa. Lei Da ville att han skulle
åka till mötet och representera Lei Da, men han ville inte åka och delta i något
politiskt.
Lei Da och Abduljelil Karakash
Abduljelil var en nyckelperson bland uigurerna. När han i samtal med Lei Da sagt
att ”vi” måste veta alla hans förehavanden, så är det snarast ett uttryck för kinesiskt
25
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
språkbruk. Han frågade Lei Da om denne ansåg Abduljelils sjukdom vara en nyhet
och Lei Da sade att han inte visste. För honom själv var uppgiften ingenting alls.
Lei Da och Atahan Abudughani
Det var inte alls särskilt viktigt att få fram var Atahan befann sig. Lei Da ville hitta
Atahan och få Atahans telefonnummer för att göra en intervju. Det är en journalists
rättighet att göra intervjuer. Lei Da åkte själv till Norge för att intervjua Rebiya
Kadeer. Lei Da ville att han skulle hjälpa honom ta kontakt med Atahan. Han kunde
skaffa Atahans telefonnummer åt Lei Da men inte ringa Atahan själv, eftersom
Atahan inte visste vem han var.
Personen på fotot som hittades i hans lägenhet visar inte Atahan såsom åklagaren
påstått, utan en person som han bara vet heter Aziz. Det var hans son som fick det
här fotot av sin kompis. När sonen åkte iväg lämnade han fotot. Många uigurer ser
ut på detta sätt och det har inget med honom att göra.
Lei Da och Zhou Yongkang samt Rebiya Kadeer
Det han berättat om ett tal och Kinas ”slåhårtkampanj” var uppgifter från Kina, inte
dokument från uigurerna. Lei Da har nämnt namnet Zhou Yongkang och att det var
Lei Das direkta chef, men han brydde sig inte om detta då det inte hade med honom
själv att göra. Lei Da sade att hans chef ville smörja någon och överlämnade det här
uppdraget beträffande Yonkangs tal till Lei Da. Lei Da sade att det var Yonkang
som skötte förhandlingen som de höll på med. Det är riktigt som han har berättat att
Yonkang var en chefsminister i den politiska ledningen, att Yongkang var högt
uppsatt och hade hand om media. Dessa uppgifter stod på nätet och i tidningen.
När han talade med Lei Da om att han talat med ”gamla tanten” var det bara
påhittat. Han spelade med för att ”ge Lei Da lite ansikte”. Han hade ingen kontakt
med Rebiya Kadeer i detta fall utan med Dilixiadi Rexiti, men det hade inte Lei Da
26
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
med att göra. Det var inte Lei Da som var stressad utan Kina. Lei Das chef försökte
”smörja någon”.
Lei Da och Adil Hakimjan
Lei Da nämnde att polisen sagt till honom att Hakimjan inte skulle få
uppehållstillstånd i Sverige. Lei Da sade att han skulle fråga Hakimjan om dennes
uppehållstillstånd och sedan berätta för Lei Da om Migrationsverket bifallit det eller
inte. Han applåderade beslutet om bifall. Det var offentliga uppgifter. Hakimjan
ringde till honom för att han var äldre och som en bror. Han ringde snabbt till Lei
Da om det som gällde Hakimjan för att allt ska ske snarast möjligt när det gäller
journalistik. Artikeln publicerades i Folkets Dagblad. Han frågade Lei Da bara lite
ledsamt ”jaha du skriver artiklar”. Att skriva artiklar som sedan inte publiceras är
mycket vanligt för journalister.
Hans uppfattning om Lei Da
Han har uppfattat Lei Da som en journalist eftersom det stod så på Lei Das visitkort
och Lei Da berättade det. Lei Da har berättat att han tagit emot en
journalistdelegation och att journalister bevakade Hakimjans situation. Lei Da ville
vidare intervjua Dolkun Isa. Lei Da skrev artiklar på uppdrag av redaktören gamle
Liu.
Han nämnde någon gång för Lei Da att han inte sett Lei Das namn under artiklar i
Folkets Dagblad. Lei Da uppgav att han sedan år 2008 inte skrev så mycket. Lei Da
förklarade att eftersom det var OS så gick det inte att skriva artiklar, men att han
gjorde tjänster för de olympiska spelen. [Se bilaga 3, hemlig, punkt a.]
Han bekräftar att han i polisförhör berättat att Lei Da sagt att det var fyra händelser
som var mycket viktiga att bevaka; OS, årsdagen för Folkrepubliken Kina, årsdagen
av massakern på Himmelska fridens torg och årsdagen i Tibet. När han talade om
Lei Das ansvar för att det inte uppstår problem menade han det journalistiska
27
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
ansvaret. Mötet där han sagt att Lei Da sade att han skulle ringa om det dyker upp
något nytt handlade om att han skulle kontakta Lei Da om det hände något stort,
uigurisk självständighet eller sådana saker. Som journalist frågade Lei Da sådana
saker och han själv skaffade material. Det handlade inte om att rapportera till Lei
Da. Lei Da var hans kompis som skulle hjälpa honom att kräva tillbaka hans pengar.
Det var inte så att han, såsom antecknats i polisförhör, nästan måste lyda Lei Da.
Lei Da skulle hjälpa honom med förhandlingen så han måste ha en bra relation med
honom, men han var inte tvungen att lyda Lei Da. Lei Da skulle hjälpa honom med
förhandlingen och önskade som honom själv att förhandlingen skulle bli av för då
skulle Lei Da bli befordrad.
Gamle Liu är Lei Das chef, sektionschef på Folkets Dagblad, inte högste ledare.
Kommentarer till den skriftliga bevisningen
De namnlistor som hittades hemma hos honom har skrivits av Ehmetjan (Ahmed
Tursun) i november 2006. Hans son Ali Babur skulle gifta sig och de ville bjuda
alla uigurer i Stockholm till fest i Rinkeby. Ehmetjan skrev namnlistan till honom
för att Ehmetjan känner till uigurerna. Själv umgås han inte med så många uigurer
eftersom de flesta är så unga. Det står telefonnummer efter namnen för att Ehmetjan
skrev ner allt han kände till om personerna. Då skulle han kunna ringa och säga till
när korten skulle överlämnas. Korten skulle lämnas till en person i varje område
som i sin tur skulle dela ut dem. Hans söner gjorde detta. På listan står även
personer från Asien med. Festsalen kunde dock inte ta emot så många, så han kunde
bara bjuda ett par personer som kom från andra delar av Asien än Xinjiang.
Anteckningarna från konferensen i Berlin skrev han i Berlin. Till Lei Da har han
berättat att man på Berlinkonferensen tog upp frågan om förhandlingen med Kina.
Detsamma gäller dokumentet rörande WUC-konferensen i Washington. Han fick
uppgifterna i Washington och nedtecknade dem där.
28
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Anteckningarna från samtalet med Dolkun Isa förde han när han talade med Dolkun
Isa den 27 maj. Han vet att det var det datumet för på lappen står att Rebiya Kadeer
ville att Dolkun Isa skulle göra en skriftlig anteckning och hon skulle komma till
Sverige i juni månad. Det är samma anteckningar som sedan har renskrivits samma
dag. Han skulle behålla den ena lappen eftersom han hade planer på att skriva en
bok och samlade material. Han stoppade den renskrivna lappen i fickan så att han
skulle kunna visa upp för Dilixiadi Rexiti att Dolkun Isa ringt. Han känner Dilixiadi
Rexiti väl och måste inte visa upp en sådan här lapp. Han hade kunnat berätta att
Dolkun Isa ringt, men Rexiti och Isa ville gå samman och ”knuffa ner” Rebiya
Kadeer och tillsätta honom själv som ny ordförande, vilket han inte gick med på.
Senare, troligtvis den 2 juni, när Lei Da skulle hjälpa honom att boka flygbiljetter
skrev Lei Da på baksidan ner ett telefonnummer. Han tog med lappen till mötet för
att han ville det och tog sedan fram den som ett skräppapper. Lei Da tog papperet
och antecknade. Sedan skrev han själv sin frus namn. Lei Da har inte fått del av
informationen på lappen. Om han tänkt ge informationen till Lei Da hade han
överlämnat lappen. Han stoppade lappen i fickan och tog hem den.
Pengarna man hittade i en rockficka i hans garderob, 110 000 kr, hade han sparat
ihop till dess han skulle gå i pension för att köpa ett hus eller en lägenhet. Hans
söner har också gett honom pengar, en av dem har gett honom 4 000 kr per månad i
två år. Han har ett bankkonto, men om han hade satt in pengarna där hade
socialtjänsten dragit in hans ersättning. Han lade pengarna i kläder i garderoben för
att han oroade sig för inbrott och för att barnen skulle hitta pengarna om han lade
dem i lådor. Det stämmer inte att han fått pengarna från den kinesiska regeringen.
Den ersättning som nämns i samtal med Lei Da var inte till honom och hade inget
med honom att göra. Han förstod inte varför Lei Da sade att han oroade sig åt
honom. De 6 000 kr han fått när han skulle till Norge för att hjälpa Lei Da att träffa
Atahan skulle han lämna tillbaka, oavsett vad Lei Da sagt.
29

google terjimisi
01-05-10, 06:21
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Dolkun Isa
På grund av studentoroligheter tvingades han lämna Kina. Han är bosatt i Tyskland
och generalsekreterare i WUC sedan 2004. Han har ofta kontakt med Rebiya
Kadeer; det kan röra sig om telefonsamtal var eller varannan dag. Babur Maihesuti,
som han känt sedan 2000 eller 2001, har besökt honom några gånger i Tyskland.
Han har haft kontakt med Babur Maihesuti en till två gånger per månad. Han vet
inte om Babur Maihesuti har haft någon formell ställning bland uigurerna i
Stockholm. Innan Babur Maihesuti greps kände han ingen anledning att misstro
denne.
Med e-post har han fått en skrivelse om att Rebiya Kadeer var intresserad av en
dialog med den kinesiska regeringen. Babur Maihesuti nämndes inte i dokumentet.
På Rebiya Kadeers begäran vidarebefordrade han skrivelsen till Babur Maihesuti.
Han funderade inte på varför skrivelsen skulle vidarebefordras till Babur Maihesuti
och han uppfattade det inte som att Babur Maihesuti fick ett uppdrag av Rebiya
Kadeer. Inte heller har Rebiya Kadeer talat med honom om att Babur Maihesuti
skulle ha fått ett uppdrag av henne. Det stämmer att han i polisförhör uppgett att
skrivelsen handlade om ”en dialog med kineserna och att Babur skulle uppträda
som medlare”. Frågan om en dialog mellan Kina och uigurer diskuteras offentligt;
Rebiya Kadeer har t.ex. tagit upp saken vid ett anförande i Europaparlamentet.
Abduljelil Karakash
Eftersom han utsattes för förföljelse tvingades han lämna Kina. Han bor numera i
Tyskland, arbetar på en stormarknad och är chef för det östturkestanska
informationscentret. Han känner inte Babur Maihesuti men har pratat med denne på
telefon, senast för kanske ett och ett halvt eller två år sedan. Samtalen har inte rört
politik. Vid samtalen har Babur Maihesuti frågat om hans hälsa. Hans uppfattning
30
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
är att Kina vill se honom död. Han kan inte ha kontakt med sina släktingar i Kina
eftersom dessa i så fall riskerar förföljelse.
Rebiya Kadeer
Hon är bosatt i USA och sedan 2006 ordförande i WUC. Babur Maihesuti har hon
under några års tid träffat på olika kongresser. 2008 i München berättade Babur
Maihesuti för henne att kinesiska myndigheter hade kontaktat honom för att
därigenom etablera kontakt med henne och WUC. Hon tog informationen på allvar,
bl.a. eftersom Kina i kontakterna med tibetanska ledare agerat genom ”enkla”
mellanhänder, och bestämde sig efter att ha rådgjort med sina medhjälpare för att
hon var beredd att samtala. Hon sa till Babur Maihesuti att parterna skulle förbereda
sina förhandlingsteman och hon godtog att diskussionerna skulle föras i Kanada.
Allt hände under stor tidspress.
Vid ett tillfälle sa Babur Maihesuti att Kina ville förhandla med kort varsel och att
hon skulle skriva ett brev som innehöll en fullmakt för honom. Till slut gick hon
med på att skriva ett brev. Men där står det inte att Babur Maihesuti är hennes
representant och inte heller att Babur Maihesuti får föra talan. Det är riktigt att
brevet vidarebefordrades till Babur Maihesuti. Efter att han fått brevet försvann han.
Han svarade inte på telefon. Med bara tre dagar kvar till förhandlingen sa han att
den inte skulle bli av. Hon bröt då kontakten med honom. Hon träffade Babur
Maihesuti på WUC:s världskongress i maj 2009 i USA. Utöver frågan om en dialog
mellan Kina och WUC har Babur Maihesuti inte haft någon roll inom den uiguriska
rörelsen.
Det kan stämma att hon vid polisförhör den 14 juli 2009 på fråga om hon gett något
uppdrag åt Babur Maihesuti svarat ”Dialogen” och i samma förhör sagt om Babur
Maihesuti att ”han är en slags mellanhand, en slags bro eller en agent mellan
kineserna och Uyghur Congress”.
31
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Atahan Abudughani
Han är uigur och bosatt i Norge sedan 2004 efter att ha flytt från Kina, där han
numera pekas ut som terrorist. Han är politiskt aktiv och styrelseledamot i norskuiguriska
kommittén. Han har aldrig träffat Babur Maihesuti och fick höra talas om
denne först när Maihesuti greps. Han kan varken återvända till Kina eller ha kontakt
med de av hans släktingar som finns kvar i landet. Uigurerna i Kina förföljs om de
har kontakt med oppositionella släktingar i utlandet. Han känner rädsla över att hans
telefonnummer lämnats ut till Kina. Han vet inte om han stängde av numret under
2008 eller dessförinnan.
Dilixiadi Rexiti
Född och uppvuxen i Xinjiang kom han till Sverige 1999. Han är politiskt aktiv här
liksom i resten av världen, bl.a. som talesman för WUC och ledamot av
organisationens styrelse. Han träffar ofta Reiya Kadeer och pratar ibland med henne
på telefon flera gånger om dagen. Han har känt Babur Maihesuti sedan han kom till
Sverige 1999. Kontakten med Babur Maihesuti har varierat i intensitet; ibland har
det varit ofta och ibland mer sällan. När de träffats har de pratat om allt möjligt,
både om vardagliga saker och om politik. Han har rest med Babur Maihesuti till
Tyskland och USA. I Tyskland har de träffat Dolkun Isa. Babur Maihesuti har tagit
kontakt med honom och frågat om relationen mellan Dolkun Isa och Rebiya
Kadeer. Babur Maihesuti har också frågat vad Dolkun Isa sysslar med och om
Dolkun Isa skulle åka till Sverige. Babur Maihesuti har vidare frågat om Rebiya
Kadeer och hennes resor och om WUC:s kongresser.
I början reagerade han inte på frågorna. Men före OS 2008 fick han en känsla som
är svår att beskriva, en aning om att frågorna i själva verket var av intresse för den
kinesiska staten. Det kunde handla om interna WUC-frågor. Det visade sig också att
32
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
Babur Maihesuti hade förhandsinformation om saker, t.ex. en namnlista på uigurer
som skulle besöka Sverige. Babur Maihesuti kunde ställa frågor på ett kringgående
sätt utan att komma direkt till saken. Så ringde Babur Maihesuti vid ett tillfälle upp
och pratade innan Babur Maihesuti efter en stund frågade om han hade ett tal av
Zhou Yongkang. Vid några tillfällen gav han felaktig information till Babur
Maihesuti eftersom han misstänkte att allt inte stod rätt till. Han har i polisförhör
uppgett att Babur Maihesuti fanns med på Reiya Kadeers sändlista som användes
bl.a. för att skicka ut information om demonstrationer.
När han och Babur Maihesuti träffats har de ätit. Ibland har Babur Maihesuti bjudit
på alkohol trots att denne inte själv dricker alkohol. Hos uigurer uppfattades Babur
Maihesuti väl.
Adil Hakimjan
Han är uigur och tidigare kinesisk medborgare. I Sverige har han beviljats politisk
asyl efter att ha kommit hit 2007 via Albanien och Guantanamo, där han var
frihetsberövad. Här lärde han känna Babur Maihesuti som en snäll och hjälpsam
person som ville ge råd. Ett sådant råd var att han inte skulle prata med journalister
om Guantanamo. Av sin advokat fick han dock motsatt råd, nämligen att söka
uppmärksamhet i frågan. Han har under 2008 haft kontakt med Babur Maihesuti
under asylförfarandet. Så fort något nytt hände i ärendet tog han kontakt med Babur
Maihesuti, eftersom denne begärde att han skulle göra det. Hans familj är kvar i
Kina. Familjen utsätts för trakasserier.
Hans Ohlsson
Han arbetar på Säpo med spaning. Den 2 juni 2009 spanade han på Babur Maihesuti
och Lei Da på restaurangen New Peking i Bandhagen. För att kunna iaktta dem gick
han förbi deras bord. Han såg att de blev stressade och han blev rädd att han hade
33
B 8976-09
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-03-08
röjt spaningsoperationen. Han såg att Babur Maihesuti vek ett kuvert och stoppade
ned det i innerfickan samtidigt som denne vände sig om som för att om möjligt
dölja kuvertet. Vid mötet använde Lei Da sin telefon, vilket denne annars undvek
vid möten med Babur Maihesuti. Dagen därpå spanade han på nytt på Babur
Maihesuti, som då befann sig på Djurgården utanför den kinesiska ambassaden.
Efter en längre väntan kom Zhou Lulu utspringande från ambassaden. Hon hade
med sig dokument som hon överlämnade till Babur Maihesuti.
Bo Renner
Han arbetar sedan 2006 som chef för Säpos sektion för kontraspionage. Vid den
tidpunkt då han tillträdde sin befattning hade Lei Da redan kommit till Sverige.
Officiellt var Lei Da i Sverige som journalist på Folkets Dagblad, men det stod helt
klart för Säpo att Lei Da i själva verket var underrättelseofficer. Sin bedömning
byggde Säpo [se bilaga 3, hemlig, punkt b].
I sina kontakter med Babur Maihesuti blev Lei Da alltmer försiktig. De började
kommunicera via telefonautomater eller genom operativa telefoner efter att först ha
ringt upp varandra på andra telefoner utan att svara, och de träffades på
förutbestämda tider. I Kina hade Lei Da kontakt med gamle Liu.
Babur Maihesuti bedömdes av Säpo vara en värvad agent, dvs. Maihesuti spelade
fullt ut med i underrättelsespelet. Han vet dock inte om Babur Maihesuti i
förhållande till Lei Da ifrågasatte reglerna för deras kommunikation och möten.
Wilhelm Unge
Han arbetar som chefsanalytiker på Säpos kontraspionagesektion med såväl
strategiska som operativa frågor. Han har haft insyn i Säpos arbete med Babur
Maihesuti, om än inte dagligen.
34

Unregistered
01-05-10, 06:26
bu dilo uyghur uchun bir muhim dilo hisaplinidu.
uyghur uchun kuch serip khiliwatkhan we yaki kuch serp khilmaywatkhan adem bolsimu bir korup khoysa ziyini bolmas.

gerche mashinida terjime khilinghini putunley toghra bolmisimu,azrakhla mulahize yurguzsek asaslikh menisini biliwalimiz.
google ning IE ni download khilsingizla bu intayin addi bir ish. paydilniweling.
aman bulunglar dostlar


Nahayiti toghra pekirler.
Men Shvetsiyede emesmen we hem maqalidiki tor betlirini uqushqatirishqan bolsammu biraq u mezmunlar Sves tilida yizilghan bolghashqa chüshinelmidim.
Barburni Xitay ishpyoni Lida gha tonushturghan u Uyghur zadi kimdur ?
Bu barliq qerindashlarning biliwelishqa tigishlik hewer iken.

Hemmenglargha amanliq tilep.

Unregistered
01-05-10, 06:45
Stockholm City Court
Title 4
DOM B 8976-09
2010-03-08
notified in
Case No
PARTIES (Number of defendants: 1)
Prosecutors
PLEASED
Office of the Prosecutor for road safety
Babur Maihesuti, 480102-0639
124 61 Bandhagen
Penalties etc.
Unit 42
Stockholm
Chief prosecutor Tomas Lindstrand
Public Defenders:
Lawyer Bjorn Hurtig
PO Box 12 107
102 23 Stockholm
19 Chapter 10 § 2 and 3 pc pc Penal Code
Crimes provision to
Illegal intelligence, coarse
crime
Prison 1 years 4 months
Hound Street 71
Defense lawyers Stockholm HB
DOOM
Confiscation and seizure
The seizure shall remain until the appeal becomes final: Security Police;
seizing ledgers B 022-09 points A1, C5, C8, C13, C14, C16, C17, C20, C21,
C25-29, C32, C34, C41, C44, C45, C47, C52-54, E7, E9, F12-14.
The confiscated passport confiscated equal 36 Chapter 2, § § 3 of the Penal Code.
Plate must be (Security Police; seizing ledgers B 022-09 p C39).
The seized 110 000 SEK be confiscated equitable Chapter 36 § 1 of the Penal Code.
The fittings consists (Security Police; seizing ledgers B 022-09 points F4 and
F11).
1st
2nd
3rd
Postal Address Phone Fax Office hours
PO Box 8307
104 20 Stockholm
Scheelegatan 7 08-561650 2004 Monday - Friday
09:00 to 12:00
www.stockholmstingsratt.se 13:00 to 15:00
E-mail: @ stockholms.tingsratt.avdelning4 dom.se
08-561654 10
1
Stockholm City Court
Title 4
DOM B 8976-09
2010-03-08
Unit 42
Detention, etc.
Privacy
Victims Fund
Compensation
Lawyer Bjorn Hurtig granted compensation from public funds with 591 498 SEK. Of
amount relates to 439 992 SEK work, 26 520 SEK waste of time, 6 686.40 kr disbursements and

118 299.60 kr VAT. The disbursement of public funds shall be considered to
advances amounted to SEK 138 000.
The cost of defense to stay on the state.
1st
2nd
Babur Maihesuti shall be subject to declaration travel ban until
be of legal effect in the liability portion. Travel ban means that Babur Maihesuti
may not travel outside Stockholm County and must register on Wednesdays at last. At 17:00
Police on Kungsholmsgatan 45, Stockholm. Contra travel ban or not observed
notification requirement shall Babur Maihesuti detained unless it is clear that the reasons
to the absence.
The confidentiality under Chapter 15 § 1 and § 18 of Chapter 2 of publicity and Secrecy
(2009:400) shall consist of objective data of the secret sentencing Annex 3.
The accused is required to pay a fee of SEK 500 under the Act (1994:419) on
Crime Victims Fund.
2
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
Claims and SET
The prosecutor claims that Babur Maihesuti be condemned for illicit
intelligence, serious offense, offense description, as follows:
Babur Maihesuti have in the Stockholm area during the period January 2008 - June
June 3, 2009 with the intent to join the Chinese government provides the secret and
by means of fraud; operated to raise
details of personal circumstances on the Uyghur people
descent, most of whom have been active in the Uighur and compounds
organizations in Sweden and in Norway, Germany and the United States. The data were
He disclosed to a Chinese diplomat and a Chinese journalist who commissioned
from the Chinese intelligence services have operated in Sweden for
the Chinese government on behalf of secretly obtaining information about
personal circumstances concerning people of Uyghur descent.
If Babur Maihesutis offense shall be deemed an act of participation
diplomat and journalist's illegal intelligence activities is done in
the alternative, that his participation was not temporary.
Activities have involved the acquisition of data on personal
conditions in the uigiurer who live and work outside of China
boundaries. The business has also meant that Babur had Maihesuti
mission from journalist and diplomat, to obtain information on
Uighurs and Babur Maihesuti then executed its mission by
the journalist and diplomat, data concerning political
activities, including the World Uyghur Congress, as noted in
meetings of various people in the Uighur movement as well as the views
and access to the political leadership of this information had. He
have also reported data for political asylum, health,
country of residence, travel and phone numbers on some of the Chinese
regimen especially important people.
Mandates have been given and the transmission of data has been made in
personal meetings and in telephone calls and internet.
The business has been conducted secretly by special
precautions are taken at meetings and telecommunications.
3
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
Babur Maihesuti have access to the data by making use of
fraud; in the sense that he represented to us that sympathy with the
ethnic Uighurs, attend conferences and meetings with them and keep quiet
that he submitted information about them to the representatives of the Chinese
State.
Babur Maihesuti has been rewarded by his clients for their actions with
money and personal service.
The crime is considered serious because it was sitting in the system, the duration of
long time in professional forms and may have caused or likely to cause
a large number of persons and serious injury when the foreign power
been and is a very resourceful totalitarian superpower.
Legal area: 19 Chapter 10 § second and third paragraphs of the Penal Code.
The prosecutor also contends that the summons indicated the evidence seized should
remain until the sentence becomes final and that the passport and SEK 110 000 shall
forfeited.
Babur Maihesuti denies crimes on both objective and subjective grounds. He has
had no intent to join the Chinese government provides, and he has no secret
by fraud or engaged in the activities alleged by the prosecutor. He has
admitted that he had some contacts with a Chinese journalist and a Chinese
Diplomatic. He was not aware of any criminal intent by the journalist
or diplomat.
Babur Maihesuti denies the claim for the seizure of evidence and that the seized
money forfeited. He had no objection to the seized
passport confiscated.
4
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
Grounds
Process Materials
Hearings have been held with Babur Maihesuti and the prosecutor's request with the witnesses
Dolkun Isa, Abduljelil Karakash, Rebiya Kadeer, Atahan Abudughani, Dilixiadi
Rexiti, Adil Hakimjan, Hans Olsson, Bo Renner and William Young. Hearings
are summarized in Annex 1. The prosecutor has presented and relied on the written
evidence as shown in Annex 2. Parties have also submitted data from
pre-trial protocol to the extent shown in the District Court
minutes of the trial.
Prosecutor's indictment
The province of Xinjiang and the Uighurs
Xinjiang Province in China are home to indigenous Uighurs. As late
who in the 1950s was an overwhelming majority of the population Uighurs. To
result of a deliberate Chinese policy is today, most of the province's approximately 20 million
Han population and not Uighurs. The province is rich in natural resources. Its
Political history is turbulent, the field has been an independent kingdom under certain
time periods and in the second conquered by neighboring peoples. Uighurs are a Turkic people
closely related to the people of Kyrgyzstan, Kazakhstan and other areas in
Central Asia. The language is related to Turkish. From the Chinese regime's side runs
for policies aimed at making the province as Chinese as possible. So has
University Education for Uighurs limited and important positions allocated
Han Chinese and not Uighurs. In view of their origin and close relationship with
Turks in Turkey is an important country for the Uighurs and therefore also important for
Chinese state.
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
There are Uighurs in many countries, but the community is not significantly large in some
country. In Sweden there are about 500 Uighurs, while in Germany there are an estimated
1000 and in the U.S. 1 500. Most exiluigurer living in Turkey. Many within the
Uighur exile groups know each other. In doing so it plays a role that a
language that not many are talking.
There is a worldwide Uyghur umbrella organization called the World
Uyghur Congress (WUC). Once every two years, the WUC a meeting where such
organization's leadership is elected. The chairman is Rebiya Kadeer. Secretary-General is
Dolkun Isa. In Sweden, local Uighur association.
There is a concern of the Chinese leadership to remote parts of China
such as Xinjiang province to break away. If a province break away danger
that lead to other parts breaking off. As is known in China for the five
married - Tibetan and Uyghur separatism, Taiwanese independence, Falun Gong
and the democracy movement. The Chinese Government strives to have control of these
issues not only within its borders but also outside China.
A Chinese official list of designated terrorists occupy several Uighur names and
organizations. One of these is the East Turkestan Information Centre in the
Germany settled Chairman Abduljelil Karakash. Neither he nor his
terrorist organization is listed by the EU or the UN. Another of the terror of China Listed
organizations are the East Turkestan Islamic Movement. The organization is
terrorist Listed also by the EU and the UN.
Chinese intelligence
As all countries also have a Chinese intelligence needs. Of particular interest in this case
China's Civil Security Ministry of State Security (MSS). It has
during the time the charge relates was most responsible for security in the Chinese
6
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
political leadership is called Zhou Yongkang. There is a person mentioned in the
telephone tapping carried out in the case.
The operator of intelligence gathering is a need for platforms, places where
one can obtain information such as embassies, consulates, news agencies, companies
and universities. Most of the gathering is legal. Only when secrecy
and deceitful methods used, it is punishable. One of China's platforms are the people
Dagblad. The magazine, founded in 1948, is the party's official mouthpiece.
An intelligence officer need not be an officer, but called for it. He has a
or sought to provide him with information. Acquiring access
environments to which the intelligence officer is unable to move in. A hankinesisk
Intelligence Officer may, for example not move freely in a Tibetan or Uyghur environment.
Current people
Lulu Zhou was at the time of the defendants conduct commerce secretary and
head of the consular and political departments of the Chinese Embassy in Stockholm.
She is married to Lei Da. Lei Da has officially been a journalist at the People's Daily,
but by the Swedish secret service found to be intelligence officer at
MSS.
Rebiya Kadeer is a U.S. resident and leader of the WUC. She has been sentenced in China to
have committed any acts of espionage and also alleged to be
behind the riots in Urumqi. She is not singled out by China as a terrorist. She
has been nominated for the Nobel Peace Prize. Dolkun Isa resides in Germany and
Secretary General of the WUC. He has been identified by China as single country as a terrorist.
Atahan Abudughani are Uighurs, a political refugee, living in Norway and the designation of China
as a terrorist. Abduljelil Karakash are Uighurs, a resident in Germany, chairman of the East
Turkestan Information Centre and the designation of China as a terrorist. Adil is Hakimjan
7
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
one Uighurs who have been given political asylum in Sweden. He has been detained in
Guantanamo and the PRC have been identified as terrorists.
Initiation of investigations
Pre-trial began in April 2008 against Zhou Lulu, who reportedly had
requested information on the Uighurs and other minorities in China. Fairly
soon discovered that she met Babur Maihesuti. It turned out that Babur
Maihesuti also had contacts with Lei Da. There were reports that Da Lei
Uyghur had a friend who provided information to him. Much of
investigation took the form of secret wiretapping and remote surveillance and
natural resource reconnaissance.
Seizure of Babur Maihesuti
In a search of Babur Maihesutis home police found a total of approximately
110 000 SEK in cash in a blazer and a jacket, both of which were in a closet. In
apartment, there were also miscellaneous notes with political and personal
information from meetings and conversations, as well as lists of people with Uighur origin.
Nine mobile phones seized. Two phones that under the technical investigation
used when communicating with Babur Maihesuti Lei Da has not been found.
Contacts between Babur Maihesuti, Da Lei and Zhou Lulu
Babur Maihesuti and Lei Da had different ways of communicating with each other. They
have telephoned each other on cell phones and via telephones. Lei Da has also
had access to Babur Maihesutis email account. Their telephone contacts have been made on
usual way by being called up and talked to each other. But they have also used
another method which meant that one call to the second with a signal.
Since then, they called each other up on other phones - phones operating - which
then used during the ensuing conversation. The phone has been operational
with prepaid cards, which typically are very difficult to detect because there is no
link between the holder and the subscription. Nine mobile phones have been
8
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
Seizure of Babur Maihesuti, of which at least three were used in his
communication with Lei Da. A number of calls have been made through payphones, which
typically is a conspiratorial approach likely to obstruct and hide.
Between Babur Maihesuti and Lei Da, the period from January 2008 to May
2009 occurred at least 180 phone contacts. Of these, 59 contacts were
between operational phones. Eleven calls have been from any of nine different
telephones, which Babur Maihesuti have called for Lei Da on six occasions. The
has thus moved on for about a phone contact every other day for over a year
time.
Babur Maihesuti was arrested and was arrested on 4 June 2009. The raid became known in the media
same evening, or at least the next morning. 5 June 2009 called Lei Da from
9:30 to 14:30 pm A total of 57 times to Babur Maihesuti. One of the talks
called the Babur Maihesutis home telephone, which never happened.
During the period October 2008 to April 2009 has anyone used the Lei Das broadband
at 57 times logged in or tried to log on Babur Maihesutis email account. Of
technical reasons it is not possible to determine if the login attempts were successful.
Babur Maihesuti have met Zhou Lulu at least six occasions, and Lei Da at least
ten occasions. Usually, the meetings have been preceded by telephone contact, but sometimes not. They have
reached in several different places, often in restaurants. A total of Babur
Maihesuti identified 29 locations where they met (at a result, they often visited several
locations).
Data collection
Babur Maihesuti have found out where Uighur families are traveling and
reported this to the Zhou Lulu or Lei Da. He also reported there may
expected to be a quiet weekend or demonstrations can be expected outside the
9
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
Chinese Embassy. He has obtained information about Abduljelil Karakashs
health status and reported them to Lei Da. He has since reported on
to their superior old Liu. Babur Maihesuti has also acquired data and
reported Atahan Abudughani. His acquisition of data and
Reporting is also intended Dolkun Isa and his dealings as a meeting of
Malmo and WUC-congresses. He has dealt with information about the shirts
dissident motives that would be produced before the Olympics.
Reward
The Chinese Embassy has Babur Maihesutis daughter got a job and
His wife free visa. In addition, he has been paid for his information. They
110 000 SEK in cash were seized at his residence is reimbursed by
China provided information.
Compilation of Babur Maihesutis economy
During the years 2005 to 2008, Babur Maihesuti reported net income of approximately
60 000 SEK per year. In 2005 he was receiving income support from social services by about
SEK 20 000 and in the years 2006 to 2009 amounted to approximately SEK 50 000 to
70 000 SEK per year.
Pages in People's Daily
During the period 2006 to May 2009 in Lei Das names written 105 articles
published in People's Daily. Only one of these articles include the Uighurs,
namely an article about Adil Hakimjan.
10
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
A district court's assessment of guilt
Criminal basis
The starting point for criminal district court's assessment is in Chapter 19, Section 10 §
second paragraph of the Penal Code. It says that anyone who, with intent to go foreign
power supply, in this country secretly or by means of fraud;
either engaged in business of acquiring information about another's personal
relation to such activities or leave the participation not only
temporary shall be convicted of illegal intelligence.
Starting points for the evidence
When it comes to evaluating the evidence in the case has been published Babur Maihesutis
defenders pointed to a number of general factors to be considered. The first
is that the prosecution had submitted the part of the very wide
investigating the material and that this leads to that there may be circumstances
in those parts of the material that is not presented to be construed to Babur Maihesutis
advantage. The second factor is that the two key individuals Da Lei and Zhou
Lulu is not consulted in the case. The lack of knowledge about what they would have said if they
had consulted should also be interpreted to Babur Maihesutis advantage. Finally,
defender pointed out that the courts rarely applied the criminal description
illegal intelligence and its place in the chapter of the penal code
addresses crimes against national security means that there is a risk that the district court lowers the
proof requirements otherwise applicable in criminal cases.
First, as regards those parts of the investigative material not presented at
hearing, and if the contents of which the district court, therefore, are ignorant, like the district court
emphasize that the public defender and appeared at the police questioning of Babur
Maihesuti, and spent at least 150 hours to go through the investigation.
The defense counsel at the hearing demonstrated that he is well recorded on the investigation.B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
missing against the background reason to believe that there are issues that
talking to Babur Maihesutis advantage that the defender is not presented at
the trial. Moreover, the prosecutor also required to submit
the evidence for a tilltalads favorable since there is such
circumstances.
The Da Lei and Zhou Lulu could not be heard before the Court is a weakness in the investigation that
should be considered in the evidence.
Finally, the requirement of proof the district court can only conclude that there is
to the same requirements of proof in this case as in any other criminal cases: to
prosecution should be taken as proved that the prosecutor is required to submit evidence of such a force that
there is reasonable doubt that Babur Maihesuti guilty of the accused
offense. Is doubt the Babur Maihesuti acquitted.
Have been Lei Da intelligence officer?
An issue that is crucial in assessing the guilt is on Da Lei
has been intelligence officer and not a journalist. The evidence in this part are
primarily by Bo Renners and Wilhelm League testimony. They are in accordance with the part
of interrogations that recorded in the confidential annex setting out the grounds for SAPO
Lei Da assessment that held the position as a Chinese intelligence officer.
The district court found that their evidence is convincing.
In addition, there are circumstances beyond Bo Renners and Wilhelm youngster's testimony
which suggest that the Lei Da has been intelligence officer. The Babur Maihesutis
own data in conjunction with the phone tapping carried out, it is shown that
much of Lei Das communication with Babur Maihesuti characterized by
secrecy that has included the use of different phones, a system for dialing
on a telephone to signal to another phone then be used, and
call from payphones. The fact that this communication would have been as
12
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
part of the journalistic activity from Lei Das page appears to be ruled out. As
District Court will return to below, it is not reasonable to assume that
precautions taken to conceal the informal negotiations between WUC
and China. And there is no other reasonable explanation for the secret
communication than that it had been an intelligence. The conclusion is that
it is proved that Lei Da during the material time held the post of
Chinese intelligence officer.
Babur was aware that Maihesuti Lei Da was intelligence officer?
Babur Maihesuti argues that the reason he and Lei Da
communicated in secret was that they handled a delicate negotiation that went on
or would take place between WUC and China. Lei Da would then serve as
an informal channel for the political leadership in China while at Babur Maihesuti
analogy would be a bridge to Rebiya Kadeer and WUC auspices.
According to the district court's opinion, there are circumstances which suggest that it actually
soundings occurred between China and WUC, primarily Rebiya Kadeers letter
May 26, 2008 that she had Dolkun Isa forward to Babur Maihesuti.
However, Rebiya Kadeer testified that she and Babur Maihesuti hardly
had no contact after she had sent the message. Dolkun Isa has testified
that he did not know anything about a hearing. Nevertheless, Babur had
Maihesuti and Lei Da extremely close contact for a year after the Rebiya
Kadeer had sent the message. It seems impossible that the Babur Maihesuti
WUC's behalf during this time would have brought indirect talks with the Chinese
boards to report to or involve either Rebiya Kadeer or Dolkun
Cicerone. Nor does the interception of telecommunications support to the assumption that their contacts would
have moved a negotiation between China and WUC. The district court believes that this would
possible that contacts between Babur Maihesuti and Lei Da touched a negotiation
between China and WUC. Nor can it be explained by the secret communication
that Babur Maihesuti wanted to recover money from the Chinese State. It can
13
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
only be explained by the fact that Babur Maihesuti was aware that worked for Lei Da
China's intelligence services and therefore took care to hide
dealings with Lei Da.
Did Babur Maihesuti acquired information about another's personal relationship?
For a large number of intercepted telephone conversations between various people, like the
examination of witnesses with Abduljelil Karakash, Dilixiati Rexiti and Adil Hakimjan,
shows that Babur Maihesuti collected information on personal circumstances of
people of Uyghur descent, most of whom were active in the Uighur
associations and organizations in Sweden and other countries. There has been a matter of
information on travel, health status and asylum. Babur has also Maihesuti
collected information from the meetings and demonstrations, including photographs. Then notes
from meetings and photographs from a demonstration also included details of the
persons involved and what they said also that information concerning such personal
conditions referred to in the current criminal provision. Babur has Maihesuti
Thus obtained data on another's personal circumstances. The list of
Uighurs who had Maihesuti Babur in his home can, however, have provided a
the guest to a wedding and does not constitute such a task on another
personal circumstances referred to in the indictment.
Has it been a matter of business?
The penal provision is also a requirement that it must have been a matter of
activities for the acquisition of the aforementioned data. It is therefore not
offense to take only single actions but requires that the criminality of the case
of a series of measures is such and such time is in context to the
should be seen as part of a single activity. Activities should be characterized by any
degree of systematic organization.
In assessing whether there had been an activity can be observed that Babur
Maihesuti have had contact with a large number of people to obtain information.
14
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
He has traveled, gathered photographs, interviewed and recorded. He has met Zhou Lulu
and Lei Da at a total of at least 15 occasions. He has for the time
referred to in the indictment had telephone contact with Lei Da, on at least 180 occasions, of which 59
been operational contacts between phones calls and eleven were from
payphones. In addition, the technical investigation as well as telephone calls
intercepts between Babur Maihesuti and Lei Da Lei Da proved to have had access to
Babur Maihesutis email account. All these facts show that it had moved on
an activity.
Babur has been Maihesuti the Chinese government provides?
For telephone interception is also clear that Babur Maihesuti provided the
collected data to Da Lei and Zhou Lulu. He knew that was Da Lei
intelligence officer and diplomat Zhou Lulu. By submitting data to the
them, he has deliberately gone to the Chinese government provides.
Did Babur Maihesuti acted secretly and deceit and has operations
conducted in the kingdom?
Babur Maihesuti has himself acknowledged that his meetings and contacts with, and Lei Da
Lulu Zhou, to some extent taken place in secret, albeit with a different purpose than the
he now found to be proven on. As shown above, also shows the investigation of
Moreover, he engaged in secret operations. By impersonating
sympathize with the Uighurs and deny that he acted in order to obtain information
to China, he has, he also acted deceitfully. He has also conducted activities
in this country. This is true despite the fact that he occasionally traveled abroad and also brought
records in other countries.
Criminal charges are proved
It is said that the charge is proved. Babur Maihesuti will be judged for
illegal intelligence.
15
B 8976-09
Stockholm City Court
Title 4
Unit 42
JUDGEMENT
2010-03-08
If the offense is serious?
The prosecutor argues that the crime should be judged as serious criminal offense under Chapter 19
§ 10 third paragraph of the Penal Code as it had been an activity that has been
set of systems, the long history of professional forms and may have caused or
likely to cause a large number of persons and serious injury when the alien
power was and is a very resourceful totalitarian superpower.
The district court makes following considerations in this part. Babur Maihesuti has long
time engaged in one of a significant scale. Although the information he
purchased and delivered either alone may seem fairly trivial and also
in some cases may be publicly available business, which meant that Babur
Maihesuti exiluigurernas infiltrated the highest political leadership, which have caused such
or likely to cause significant damage to the Uighurs in and outside China.
Penalty provision is intended not only to protect individuals
or groups of individuals but also to prevent a foreign power setting
an intelligence network in the country, which can also be used for purposes other than such as espionage
against refugees. This explains that the penal provision has been
in the chapter of the Penal Code which deals with crimes against national security. In the now
that regard, there has been a danger for damage went beyond the pure
refugee espionage.
The risk of injury has been particularly significant because the intelligence earned a
power that does not fully respect human rights and which also has
resources to enforce their policies. The foregoing facts do now that the crime
be judged as serious.

Unregistered
01-05-10, 06:58
Diloda diyilgen Babur bilen hitay ishpiyonini tunushturghan ademni towendiki liktin kurunglar.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/flyktingspionage-tystar-uigurer-i-sverige-1.949350

Unregistered
01-05-10, 07:32
veç'te Mülteci Casus sessizliklere Uygurlar
2009/09/10 09:38 Yayınlandı


Fotoğraf: Johan Heikensten Kaiser Özhun Abdurusul.

şüpheli casusluk mülteci açıklanması görünmez bir hapishanede İsveç'te birçok Uygurlar tıkanmıştır. DN kurbanların çoğunun bir araya geldi - ve onlar korku ve şüphe bir hayat söyle.

Baskı Metin Boyutu
0 yorum 1 blogları başkalarıyla 0rekommendationer paylaş: Reklam: - Uygurlar dünyada İsveç'te casus ne olacak ne bekliyorsun, Nova Makhinur Hasa, İsveç uigurkommittén başkanı diyor.

Şüpheli, 61 yaşındaki İsveç vatandaşı ve Çin'deki Uygurlar ışık ile yasadışı istihbarat şüphesiyle gözaltına dönemde Cts Daha sonra ise serbest bırakıldı ama şüpheli kalır ve seyahat yasağı bulunuyor.

Reklam:
Bir yıl biraz üzerinde Çin'e İsveç'te sürgünde muhalif Uygurlar üzerinde casusluk bulunmaktadır.

- Biz adaletin hakim umuyoruz. İyi ki İsveç polisi ve bize Çin'in yasadışı casusluk karşı Devlet eylemler, "Nova Makhinur Hasa diyor.

Uygur PEN, Kaiser Özhun Abdurusul, kendimi Çin istihbarat tentacles kişisel deneyime sahip başkanı ulusal sınırların ötesine ulaşır.

Gibi son olarak bu yılın Mayıs, Kaşgar, Çin batı sınır Taklamakanöknens bir kenti yakınlarında bir polis karakoluna babasını çağırdı. Aniden polis şefi fotoğrafları bir çift - Kaiser ve eşi İsveç sly çekilen yukarıya koyar. Komiser açıkladı: ne oğlun yurtdışında yaptığımı biliyorum. o dur yoksa ailenizin herhangi bir pasaport olabilir ve Avrupa'da onu ziyaret etmek için unutabiliriz.

- Kim fotoğraflarını çektim bilmiyorum, ama polis de Pekin Bana hakkında ayrıntılı bilgi ve İsveç'te benim faaliyetleri ile kağıt vardı, "Kaiser diyor.

O zaman oğlunu üç yıldır Çin kaçtı. Şimdi oğlu 13 ama ülkeyi terk etmek yasaktır. Kaiser aileleriyle korkusuyla onlar zarar alacak kişi kırmıştır. Ama Finlandiya'da kardeş ile, o kendilerini güvende Uygurlar arasında şiddet bu yaz patlak sonrası söylendiğini, etnik Han Çin ve Sincan ilinde güvenlik güçleri.

Benzer sorunlar İsveç'te diğer exiluigurer var. onlar İsveç vatandaşı haline rağmen tehdit ve evde aileleri zorla, Makhinur Hasa Nova göre. Hatta bazıları, gözaltına olacaktır sorgulandı ve bazen de onun İsveç pasaportlu olan istismar Xinjiang akrabaları ziyaret etti.

- Onlar eve, onlar sürgün kuruluşlarla temas etmek durdurmak. Bizi artık konuşmak istemiyorum. Onlar kadar evden ama korkuyorlar.

Her yurttaşlarının artık kendi imkanları ev veya yakınlarının hayatlarını daha zor ziyaret riskine cesaret edemiyor, "Makhinur diyor.

Ama Kaiser Özhun Abdurusul korkmamaktadır. Hatta sanki çok kurban etmek zorunda kalır Çin hükümeti eleştiren durmuyor.

- Çin istiyor bizi bölmek için. Biz bile bizim arkadaşlar kimseye güvenemem - olmamıza rağmen serbest burada edilmelidir.

Esbjörn Sandin

Uyghur milliti shiwit hokumetidin we helqidin razi,tarihte bu millet we hokumet biz Uyghur millitige jiq yahshiliqlarni qilghan, qeshqerde shiwit doktorhanesini echip uyghur helqini dunyagha tonutqan, biz wijdanliq Uyghur milleti ichimizdiki Babur Mehsut we az bir qisim qani bozuqlardin bashqisi bu milletke we hokumetke hergiz hiyanet qilmaymiz, u yurtqa ,hokumetige we helqige sadaqet qilimiz



IHTIYARI MUHBIR : MEKKE

Unregistered
01-05-10, 08:17
Diloda diyilgen Babur bilen hitay ishpiyonini tunushturghan ademni towendiki liktin kurunglar.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/flyktingspionage-tystar-uigurer-i-sverige-1.949350

Qayser digen ishek shughu..

Unregistered
01-05-10, 09:30
Bu solamchining ediwini qandaq birishimiz kirek ?


Qayser digen ishek shughu..

Unregistered
01-05-10, 10:54
Bu munazire meydanida "alamet wetenperwer" tillamchilar bolidighan, baburdek hitay ishpiyonliri we uning qeyserdek ghalchilirini tillaydighan wetenperwerler nege ketnkendu? ye ularmu bular bilen shirikmu ye?

Unregistered
01-05-10, 10:56
men guman qilghan ishpiyonlarning biri otturigha chikti. Hey Alla sanga rexmet könglumge salghanliringning hemmisi toghra chikiwatidu we chikkusi. Ishpiyonlargha qandak muhamile qilishni texiche bilmey yurgen bolsingiz, polat alandardin yardem sorang u sizge qandak qilishni ugutup qoyidu.

Unregistered
01-05-10, 11:53
Bu temini yollighan qerindishim sizge köp rexmet. bu xizmet DUQ din emes belki sizdin boldi. elwette weten milletning ghemini yiyish bizning hemmimizning mejburiyiti, emma bundak inchike mesillerge DUQ köngul bölgen bolsa bolatti. shuning uchunmu men shexsen suning beshi lay lay lay dep qaraymen. (Rabiye animiz buning sirtida).

Unregistered
01-05-10, 15:26
enikhki babur ozining hizmitini dawam etish uchun,uyghur pa'alyetchiliri ichidiki kozge korungen kishiler bilen yekhinlishishi putunley mumkin,eger u hitaydin alidighan pulni elip ilshat aka we yaki bashka uyghur pa'alyetchiliri toghrisidiki uchurni hitaygha yetkuzmise hizmetning hoddisidin chikhalmighanlikh hisaplinidu de elwette.

eyni wakhitta kherindishimiz albaniyidin shiwitsiyege barghanda babur uning ehwalini igellesh uchun kherindishimizgha yekhinlashkhan,u chaghda u balinimu ha'in deymizmu?
babur hitaygha teminligen melumatlar khanchilighan kherindashlirimizgha azap okhubet elip kelidu,ularmu ziyankeshlikke uchrighuchilar,eger hemmini bir destek bilen shipyon,we yaki ha'in dewersek ularni ashu yolgha mejbori yolgha salidighan ish bulidu,obdan oylinip koprek oylinip sozleyli
eger babur siz bilenmu korushti we yaki siz bilenmu yahshi munasiwette boldi dep turayli,mushundakh ehwal astida bashkhilar siznimu ha'in,ghalcha dise siz khandakh oylaysiz?

巴布尔为了完成自己的任务,完全有可能积极接近维吾尔活动人士,巴布尔拿了中国政府的资金却不及时完成其任 务的话,怎么向自己的代理人交待?
再者,当时从阿尔巴尼亚到瑞士的兄弟,也是巴布尔要接近的目标之一,瑞典安全部门已经证实了这 份事实。
那么请问,那位兄弟也是巴布尔的帮凶吗?
我们是不是应该为潜在的受害者担忧呢,还是把潜在的受害者都当成间谍,把他们推到敌方阵营呢?
我不会问你是不是也跟巴布尔接触过之类的话,如果是因为你和他接触过巴布尔别人把你也当成间谍,叛徒的话, 你会怎么想?

请三思而后行

Unregistered
02-05-10, 15:27
Bu temini yollighan qerindishim sizge köp rexmet. bu xizmet DUQ din emes belki sizdin boldi. elwette weten milletning ghemini yiyish bizning hemmimizning mejburiyiti, emma bundak inchike mesillerge DUQ köngul bölgen bolsa bolatti. shuning uchunmu men shexsen suning beshi lay lay lay dep qaraymen. (Rabiye animiz buning sirtida).

oghri oghrini tutmaydu.

Unregistered
03-05-10, 07:20
Uyghurlar ajayip bir millet ,ye qehrimangha bolghan hormiti yoq,ye xayingha bolghan nepirti yoq. Uyghurlardin chiqqan qehrimanmu 3 kundin kiyin adettiki ademge aylinidu,uning ne dawringi, ne sheripi bolmaydu, xayinimu shu 3 kunlik tillash we eyipleshlerdin kiyin adettiki adem qatari yene jamet arisigha qaytip kilip, normaliy salam saet bilen yashawiridu. Yuz bergen ishlarning jeryani, ziyini we uning arqisidikiler heqqide pikir yurguzush esla xiyaligha kelmeydu. Xayin baburning sot hukumi chiqili emdi bir aydin ashti ,biraq Babur aliqachan kixilerning esidin kotirilip ketti. Uning mewjutliqimu we uning qilghan qilmishlirimu uyghurlar uchun ishnime emes, hetta uni ishpiyonluq qilishqa tunushturghan kishler heqqide oylunup beqishni esla xalimaydu. Emiliyette Babur weqesi axbaratta ashkarlanghandin kiyin axbarat yuzudiki uchurlardin uningha munasiwetlik kishilerni tepekur qilip beqishqa tamamen mumkin idi, nurghun ishlar uyghurlarning koz aldida shunchilik ayan tursimu, uyghur jamitining hamaqetliki, shexsiyetchiliki sewebidin echkimning yureklik eghiz echishqa qurbi yetmeydu.

Baburning sot hukumi sot bolghan kuni kechtila torgha quyuwetilgen idi, emma hazirghiche hechkim bu heqte izdinip beqishni we uningda diyilgen mezmularni bilip beqishni xalimidi. Miningche baburning sot hukumini birqanche tilgha terjime qilip hemme ademge bildurush kerek. Eger kurushni xalighuchilar bolsa towendiki tor adirisigha kirse PDF nusqusini tapalaydu.

http://politisktinkorrekt.info/2010/...till-fangelse/

Mushu kunlerdimu kastom-burulkilirini qirlap kiyip, qara koz eynikini taqap stockholming kochilira bixaram yurgen Babur ning sot hukumnamisi jemi 38bet bolup, uningda diyilgen nurghun mesililer ademni heqiqeten oygha salidu.biraq uningdiki hemme nersilerni bu yerde sozlep bolush esla mumkin emes, shundaqtimu bir noqta heqqide siler bilen pikirliship kurushni layiq kordum.

Hukumnamining 8-bet ikkinchi abzasing 4-quruda ”Li Da ning uchur bilen teminleydighan bir uyghur dosti bolghan “ deydu. LiDa shiwetsiye hukumiti terpidin chegridin qoghlap chiqirilghan muxpir salahiytidiki xitay ishpiyonidur. Undaqta Lida ni uchur bilen teminleydighan bu uyghur dosti kim? Buninggha hukumnamining 23-bet ikkinchi abzasidin jawap tapalaymiz.Hukumnamida mundaq yazidu:” Babur Lida bilen tunji qetim 2007- yili xinjiangliq uyghur artislar Eskilstuna shehrige uyun qoyghili kelgende tunushqan bolup, ularni Eskilstunadiki yeqin bir tunushi ozara tunushturghan.” Undaqta Baburni xitay ishpiyonigha tunushturghan uning eskilstunadiki uyghur tunushi kim? Baburni xitay ishpiyonihga tunushturghan ademning uyghur ikenlikini shiwetsiyediki eng chong Gezit bolghan ”kundilik xewerler” Gezitining 11-ayning 10-kunidiki sanighan besilghan maqalining 5-abzasida ”Uni yene bir uyghur xitay ishpiyonigha tunushturghan ” digen jumle bilen tehimu eniq ispatlighan.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/ibr...-kina-1.991203

Undaqta baburni xitay ishpiyonigha tunushturghan Eskilstunadiki baburning yeqini bolghan uyghur kim? Buninggha shiwetsiyede yashwatqan herqandaq uyghur qiynalmayla jawap tapalaydu. Chunki Eskilstuna shehride yashaydighan hem babur bilen nahayti quyuq munasiwette bolghan uyghurlar sanaqliqla.

Chunki bu uyghurning shiwetsiyege uyghur artisliri uyun qoyghili kelgen shu kunlerde ularning ichidiki xitaylar bilen apaq-chapaq bolup, ular bilen bimalal alaqe qilip yurgenlikini, xitay kolsulidin belet elip bashiqilarning qoli bilen tarqitip bergenlkini, we baburni shiwetsiye uyghur kommititige reiyis qilish uchun mehpi yighin chaqirip awaz toplighan hem zorawanliq ishletmekchi bolghanliqini , shiwetsiyediki uyghurlarning kopinchisi bilidu.

Undaqta shiwetsiye hukumiti baburni tutup uni nimishqa tutmaydu? Buningda towendikidek bir sewep bar.

1- Xitay ishpiyoni Lidaning shiwetsiyege kelgenlikige birqanche yil bolghan we ximaliy yawrupadiki doletlerde muhpilriq salahiyti bilen yurup paliyet qilghan bolup, shiwetsiye bixeterlik tarmaqlirining sezgen we arqigha chushken waqti del 2008-yili 1-aydin bashlanghan. Emilyette shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri baburning emes belki Lidaning arqisigha chushken. Shunga Shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri Lida bilen alaqede bolghan barliq ademnlerning uchur yollirini nazaretke alghan. Shuning bilen emdila ishpiyonluq yoligha qadem qoyghan ”bichare” babur qarmaqqa teng elinghan. Buning bilen qetiq ishken eskilstunadiki uyghur qutulup, tawiqini emdila yalashqa bashlighan babur tutulghan. Chunki shiwetsiye bixeterlik organliri 2008- yildin ilgiri Lidani nazaretke almighanliqi uchun bashqilarni tutushqa yiterlik ispat matirial topliyalmighan. Eger shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri ishpoyon Lidaning keynige Lida shiwetsiyege kelgendin bashlap chushken bolsa ,eniqqi uni uchur bilen teminligen we baburni uninggha tunushturghan uyghurni tutushqa yiterlik ispat matirial topliyalighan bolar idi. Emiliyette baburning tutulishi bir tasadibiyliq.

2- shiwetsiyege uyghur artislirining klegen waqt 2007-yili 9-ayning beshi bolup ,Babur del mushu kunlerde ikki kun eskilstunadiki helqi uyghurning oyide qunup xitay ishpiyoni Lida bilen tunushushqan. Emilyette u uyghur ozining ishpiyonluq wezipisini tamamlap ishpiyonluqni baburgha otkuzup bergen. Bu uyghur wezipisini teximu yahshi tamalash uchun baburni Lida gha tunushturushtin sirt uni shiwetsiye uyghur kommititigha reis qilip tiklimekchi bolghan. U bu mexsidini emelge ashurush uchun 2007-yili 11-ayning 13 we 14-kunliri eskilstunada mehpi yighin chaqirip shiwetsiye uyghur kommititining reyisini uriwetmekchi we uning ornigha Buburni reyis qilip saylimaqchi bolghan ,eger bu mexsidi tichliq bilen emelge achmisa chataq chiqirip ish terimaqchi bolghan. Bu yighingha shiwetsiyede yashaydighan bir qisim uyghurlardin sirt dunya uyghur qurultiyiningmu bir qisim erbabliri qatanshqan. Burun bu meydangha mushunighagha munasiwetlik bir yazma chaplanghan idi, emma u dunya uyghur qurultiyidiki bir qisim erbapalrning tita tumurigha tigip ketkenliki uchun torda uzun turghuzmay alghuzwetken idi, ashu yighingha qatanshan ashu uyghurlarning eger heqiqiy weten suyer wijdani bolsa xitay uchun ishligen ishpiyonning peqet baburla emeslikini ashkarlighan bolar idi.

Emiliyette Babur satqinliqning beshi emes belki dawami Eger uyghurlarda analiz qilish engi we jamaetchilik kuchi bolghan bolsa satqinlar bundaq yamrap ketmigen bolar idi. Eger bekirek tehlil qilishqa toghra kelse satqunluqning kurash kosenning olimi bilen birsining wezipe axirliship wezipining yene birige otkuzulip birilgenlikini biliwalmaq enche tes emes.

Bular ergiz mining oydurup chiqarghan nersilirim emes, belki polattek pakitliri bar emliyet, eger yalghan dise bu ishlarni bilidighan we sot hukumini oqughan heqiqiy wijdani bar uyghur otturgha chiqip dep baqsun!

Unregistered
03-05-10, 07:33
Uyghurlar ajayip bir millet ,ye qehrimangha bolghan hormiti yoq,ye xayingha bolghan nepirti yoq. Uyghurlardin chiqqan qehrimanmu 3 kundin kiyin adettiki ademge aylinidu,uning ne dawringi, ne sheripi bolmaydu, xayinimu shu 3 kunlik tillash we eyipleshlerdin kiyin adettiki adem qatari yene jamet arisigha qaytip kilip, normaliy salam saet bilen yashawiridu. Yuz bergen ishlarning jeryani, ziyini we uning arqisidikiler heqqide pikir yurguzush esla xiyaligha kelmeydu. Xayin baburning sot hukumi chiqili emdi bir aydin ashti ,biraq Babur aliqachan kixilerning esidin kotirilip ketti. Uning mewjutliqimu we uning qilghan qilmishlirimu uyghurlar uchun ishnime emes, hetta uni ishpiyonluq qilishqa tunushturghan kishler heqqide oylunup beqishni esla xalimaydu. Emiliyette Babur weqesi axbaratta ashkarlanghandin kiyin axbarat yuzudiki uchurlardin uningha munasiwetlik kishilerni tepekur qilip beqishqa tamamen mumkin idi, nurghun ishlar uyghurlarning koz aldida shunchilik ayan tursimu, uyghur jamitining hamaqetliki, shexsiyetchiliki sewebidin echkimning yureklik eghiz echishqa qurbi yetmeydu.

Baburning sot hukumi sot bolghan kuni kechtila torgha quyuwetilgen idi, emma hazirghiche hechkim bu heqte izdinip beqishni we uningda diyilgen mezmularni bilip beqishni xalimidi. Miningche baburning sot hukumini birqanche tilgha terjime qilip hemme ademge bildurush kerek. Eger kurushni xalighuchilar bolsa towendiki tor adirisigha kirse PDF nusqusini tapalaydu.

http://politisktinkorrekt.info/2010/...till-fangelse/

Mushu kunlerdimu kastom-burulkilirini qirlap kiyip, qara koz eynikini taqap stockholming kochilira bixaram yurgen Babur ning sot hukumnamisi jemi 38bet bolup, uningda diyilgen nurghun mesililer ademni heqiqeten oygha salidu.biraq uningdiki hemme nersilerni bu yerde sozlep bolush esla mumkin emes, shundaqtimu bir noqta heqqide siler bilen pikirliship kurushni layiq kordum.

Hukumnamining 8-bet ikkinchi abzasing 4-quruda ”Li Da ning uchur bilen teminleydighan bir uyghur dosti bolghan “ deydu. LiDa shiwetsiye hukumiti terpidin chegridin qoghlap chiqirilghan muxpir salahiytidiki xitay ishpiyonidur. Undaqta Lida ni uchur bilen teminleydighan bu uyghur dosti kim? Buninggha hukumnamining 23-bet ikkinchi abzasidin jawap tapalaymiz.Hukumnamida mundaq yazidu:” Babur Lida bilen tunji qetim 2007- yili xinjiangliq uyghur artislar Eskilstuna shehrige uyun qoyghili kelgende tunushqan bolup, ularni Eskilstunadiki yeqin bir tunushi ozara tunushturghan.” Undaqta Baburni xitay ishpiyonigha tunushturghan uning eskilstunadiki uyghur tunushi kim? Baburni xitay ishpiyonihga tunushturghan ademning uyghur ikenlikini shiwetsiyediki eng chong Gezit bolghan ”kundilik xewerler” Gezitining 11-ayning 10-kunidiki sanighan besilghan maqalining 5-abzasida ”Uni yene bir uyghur xitay ishpiyonigha tunushturghan ” digen jumle bilen tehimu eniq ispatlighan.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/ibr...-kina-1.991203

Undaqta baburni xitay ishpiyonigha tunushturghan Eskilstunadiki baburning yeqini bolghan uyghur kim? Buninggha shiwetsiyede yashwatqan herqandaq uyghur qiynalmayla jawap tapalaydu. Chunki Eskilstuna shehride yashaydighan hem babur bilen nahayti quyuq munasiwette bolghan uyghurlar sanaqliqla.

Chunki bu uyghurning shiwetsiyege uyghur artisliri uyun qoyghili kelgen shu kunlerde ularning ichidiki xitaylar bilen apaq-chapaq bolup, ular bilen bimalal alaqe qilip yurgenlikini, xitay kolsulidin belet elip bashiqilarning qoli bilen tarqitip bergenlkini, we baburni shiwetsiye uyghur kommititige reiyis qilish uchun mehpi yighin chaqirip awaz toplighan hem zorawanliq ishletmekchi bolghanliqini , shiwetsiyediki uyghurlarning kopinchisi bilidu.

Undaqta shiwetsiye hukumiti baburni tutup uni nimishqa tutmaydu? Buningda towendikidek bir sewep bar.

1- Xitay ishpiyoni Lidaning shiwetsiyege kelgenlikige birqanche yil bolghan we ximaliy yawrupadiki doletlerde muhpilriq salahiyti bilen yurup paliyet qilghan bolup, shiwetsiye bixeterlik tarmaqlirining sezgen we arqigha chushken waqti del 2008-yili 1-aydin bashlanghan. Emilyette shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri baburning emes belki Lidaning arqisigha chushken. Shunga Shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri Lida bilen alaqede bolghan barliq ademnlerning uchur yollirini nazaretke alghan. Shuning bilen emdila ishpiyonluq yoligha qadem qoyghan ”bichare” babur qarmaqqa teng elinghan. Buning bilen qetiq ishken eskilstunadiki uyghur qutulup, tawiqini emdila yalashqa bashlighan babur tutulghan. Chunki shiwetsiye bixeterlik organliri 2008- yildin ilgiri Lidani nazaretke almighanliqi uchun bashqilarni tutushqa yiterlik ispat matirial topliyalmighan. Eger shiwetsiye bixeterlik tarmaqliri ishpoyon Lidaning keynige Lida shiwetsiyege kelgendin bashlap chushken bolsa ,eniqqi uni uchur bilen teminligen we baburni uninggha tunushturghan uyghurni tutushqa yiterlik ispat matirial topliyalighan bolar idi. Emiliyette baburning tutulishi bir tasadibiyliq.

2- shiwetsiyege uyghur artislirining klegen waqt 2007-yili 9-ayning beshi bolup ,Babur del mushu kunlerde ikki kun eskilstunadiki helqi uyghurning oyide qunup xitay ishpiyoni Lida bilen tunushushqan. Emilyette u uyghur ozining ishpiyonluq wezipisini tamamlap ishpiyonluqni baburgha otkuzup bergen. Bu uyghur wezipisini teximu yahshi tamalash uchun baburni Lida gha tunushturushtin sirt uni shiwetsiye uyghur kommititigha reis qilip tiklimekchi bolghan. U bu mexsidini emelge ashurush uchun 2007-yili 11-ayning 13 we 14-kunliri eskilstunada mehpi yighin chaqirip shiwetsiye uyghur kommititining reyisini uriwetmekchi we uning ornigha Buburni reyis qilip saylimaqchi bolghan ,eger bu mexsidi tichliq bilen emelge achmisa chataq chiqirip ish terimaqchi bolghan. Bu yighingha shiwetsiyede yashaydighan bir qisim uyghurlardin sirt dunya uyghur qurultiyiningmu bir qisim erbabliri qatanshqan. Burun bu meydangha mushunighagha munasiwetlik bir yazma chaplanghan idi, emma u dunya uyghur qurultiyidiki bir qisim erbapalrning tita tumurigha tigip ketkenliki uchun torda uzun turghuzmay alghuzwetken idi, ashu yighingha qatanshan ashu uyghurlarning eger heqiqiy weten suyer wijdani bolsa xitay uchun ishligen ishpiyonning peqet baburla emeslikini ashkarlighan bolar idi.

Emiliyette Babur satqinliqning beshi emes belki dawami Eger uyghurlarda analiz qilish engi we jamaetchilik kuchi bolghan bolsa satqinlar bundaq yamrap ketmigen bolar idi. Eger bekirek tehlil qilishqa toghra kelse satqunluqning kurash kosenning olimi bilen birsining wezipe axirliship wezipining yene birige otkuzulip birilgenlikini biliwalmaq enche tes emes.

Bular ergiz mining oydurup chiqarghan nersilirim emes, belki polattek pakitliri bar emliyet, eger yalghan dise bu ishlarni bilidighan we sot hukumini oqughan heqiqiy wijdani bar uyghur otturgha chiqip dep baqsun!

bezen kishiler xain babur bilen hejep uzun yildin beri tonushidikine? Kureshke qarshi turushta bir yengdin qol chiqarghan bolghimiti? babur ashpez iken, kureshke mezilik tamaq itip birettiken. kureshning yurek qan tumur qetish kesili shunchilik tiz yuz bergenmidi? ozi welispit minip , saq salamet kocha aylinip kitiwetip nepisi qistilidu-de, derhal doxturgha berip tekshurtidu. shunchilik tiz tutqan yurek qan tomur qetish kesili bilen jiddi opratisye qilinghan kuresh 5 yil yashap yene shu kesel bilen jan berdi. lekin bezenler kureshni zadila qoynigha elishmidi. kureshning guyani zadi neme idi? xep jasuslar! senler qilghan herbir shumluq yaxshi kishilirimizning jenigha zamindur. bu nowet animiz Rabiye qadirgha yamanliq qilishting. buning arqisida kim bar? hey Uyghur! beshingni silkiwet! etrapingda xainlar perwanidek egip yuridu. Millitim degenni qan qusturup, dat deguziwatidu! oyghan hey nadan xelq!

Unregistered
05-05-10, 10:36
Xitay ishpiyoni Lidagh baburni tunushturghuchi:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/fly...erige-1.949350

Unregistered
05-05-10, 11:55
Babur bir ixpiyon bop qikti, buning herkaysi doletlede kuyrukliri qokm ba, bolopmu girmaniye, gollandiye, amirka...digendek uyghur dewasi birkeder koronerlik elip birliwatkan doletlerde....bu doletlediki ixpiyonlardinmu hezer killix kirek, bezi kixilerdin guman bolsimu amma pakit yok, iqimizde hain, ixpiyonlarni yokatmay turup bu dewayimiz ilgiri basmaydu.

Unregistered
05-05-10, 15:23
Towa Qilghan qilmishliri chirayighimu chikitipta.

Unregistered
06-05-10, 05:12
Jasus baburnighu shiwitsiye adaliti gerche bek az bolup qalsimu sotlap, jazalidi. uninggha yardemleshken, jaza toridin chushup qalghanlarni kim surushte qilidu? duq mu yaki surgunde hokumetmu? ya bolmisa mushu yerde bir qanche kun tilliship yoqaydighan parangmu bu? baburni li da gha tonushturghan chong jasus-dep shiwitsiyediki qeyserning resimini chaplap qoyuptu. lekin resimning astidiki xetler qeyserning baturliqi, xiaty hokumitining uning ata,anisigha eghir besim qiliwatqanliqi, qeyser hechnimidin qorqmay weten,milletning ishini qiliwatqnliqini yeziptu. mening anglishimche (......
...."shiwetsiyege uyghur artislirining klegen waqt 2007-yili 9-ayning beshi bolup ,Babur del mushu kunlerde ikki kun eskilstunadiki helqi uyghurning oyide qunup xitay ishpiyoni Lida bilen tunushushqan".............".........."U bu mexsidini emelge ashurush uchun 2007-yili 11-ayning 13 we 14-kunliri eskilstunada mehpi yighin chaqirip shiwetsiye uyghur kommititining reyisini uriwetmekchi we uning ornigha Buburni reyis qilip saylimaqchi bolghan ,eger bu mexsidi tichliq bilen emelge achmisa chataq chiqirip ish terimaqchi bolghan. Bu yighingha shiwetsiyede yashaydighan bir qisim uyghurlardin sirt dunya uyghur qurultiyiningmu bir qisim erbabliri qatanshqan......." ) mushu sorunda bar bolghan kishiler qeyser, dilshat rishit, Abdurishit haji kerimi, duq tin bashkatiplarmu barkenmish. bu suyqestlik yighin baburni xitay jasusi li dagha tronushturup, aridin 2 ay otkende bolghan iken. demek bu yighinning arqisida pilan tuzguchi li da bar degen gep. xitay bizning ishlirimizgha shu qeder qol tiqip oynawatamdu? hey ademelr! ichinglarni bir nerse tatilimay watamdu! siler shunchilik rahettimu? Uyghurlarning ishini buzush uchun li da degen jasus meydangha chiqip shunchilik ochuq heriket qilghanmu? hech bolmighanda baburni li da gha tonushturghan heliqi uyghur ishning tektini bilidu. uni kim soarq qilidu emdi? duq ta surushte qilish wakaliti barmu? yaki surgunde hokumet surushte qilamdu? yaki bu sihlar shundaq yepilip qalamdu?

Unregistered
14-05-10, 13:13
Diloda diyilgen Babur bilen hitay ishpiyonini tunushturghan ademni towendiki liktin kurunglar.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/flyktingspionage-tystar-uigurer-i-sverige-1.949350

Dostum qeyser bu tor betke „hayin baburning keynide kim bar“ digen yezilmilar yezilishqa bashlanghandin keyin men uning ichidiki bezi yezilmilarning biwaste sanga qaritilghanlighini körüp üzengni aqlash toghruluq telefonda bir nechche qetim sanga meslihet saldim.emma sen perwa qilmiding.hetta bir nechche kün burun yataqdeshing ablikimgha telefon arqiliq bu ishning adettiki ish emesligini sanga eskertishini hawale qildim.emma anglisam sen mendinmu renjip nimanche artuq ishqa arilishidu bu adash dep hapa bolup sözlep qaynap ketipsen .dimek bügün sanga yene ichim aghrip qaldi .sen qarilanding.bügün dilshat reshit ablikimgha telefon qilip esli baburni lidagha tonushturghuchi sen ikenligingni eytqandin
Keyin men bezi……. ishlarning tegini chüshengendek boldum. Dimek shiwetsiyedin hittay jasusi lida qoghlap chiqirilip ,babur türmige tashlanghandin keyin lidaning germaniyediki bash ish bijürgichisi bilen rejissori ötkende seni dunya uyghur qurultiyining yighinida qandaq süyiqest bilen rabie hanimgha hujum qildurghan bolsa mana bügün shewetsiyediki bash ish bijürgichisi dilshat reshit arqiliq sanga astertin telefon arqiliq shundaq böhtan chaplimaqta
2007-yili 11-ayning 14-kunliri eskilstunada mehpi chaqirghan yighingha nime üchün erkin ependining meni kirgili qoymighanlighini emdi bildim .boptu heyr dostum dost yighlitip eytar dep telefonda qilghan sözlirimni mensitmigen iding .özengni aqlash üchün mening ismimni askarilp shehsi namingda bayanat berseng meyli.

Unregistered
16-05-10, 10:33
Bu temini yollighan qerindishim sizge köp rexmet. bu xizmet DUQ din emes belki sizdin boldi. elwette weten milletning ghemini yiyish bizning hemmimizning mejburiyiti, emma bundak inchike mesillerge DUQ köngul bölgen bolsa bolatti. shuning uchunmu men shexsen suning beshi lay lay lay dep qaraymen. (Rabiye animiz buning sirtida).

Hemmidin heyran kalarliki, bu keyser digen bu nowet DUK ning Germaniyide echilghan yighinida, alahide teklip bilen yghingha katnaxkan, hem yighinning birinji kuni rehberlirimizning tekliwi bilen birinji bolup nowettiki DUK ning Reisi Rabiye kadirgha karxi kurexke (pipenge) otken. heli kattik ibariler bilen, senlep turup reisimizni hakaretligen. buni teklip kilghanlar muxu ix uchun teklip kilghanmu? we xu yighin zalida yighinni baxkuriwatkan DUK ezimetliri nime uchun boldi kil dep birer eghiz gep kilmay olturdi? buning babur bilen yikinlikini bilip turup, kim bu yighingha teklip kildi? we sozlex nowitini birinji bolup xuninggha berdi? sirlik ixlar heli kop. DUK ich-ichidin bulghanghan.

Unregistered
16-05-10, 11:09
Towa kildim mundak ishlarmu bolaptime texi. shu keyser digenni texi DUQ ning yighinigha teklip kiptu. toghra deysiz teklip kilghuchida gep bar. texi Rabiye animizgha hörmetsizlik qiptu demsiler. wuy ölgisi kilip kalghan ebleghler.

Unregistered
17-05-10, 08:14
2007-yili 11-ayning 14-kunliri eskilstunada mehpi chaqirghan yighingha nime üchün erkin ependining meni kirgili qoymighanlighini emdi bildim .................................

hemme shumluqni erkin pilanlaydu.....

Unregistered
18-05-10, 03:01
Mushu kunlerdimu kastom-burulkilirini qirlap kiyip, qara koz eynikini taqap stockholming kochilira bixaram yurgen Babur ning sot hukumnamisi jemi 38bet bolup, uningda diyilgen nurghun mesililer ademni heqiqeten oygha salidu.biraq uningdiki hemme nersilerni bu yerde sozlep bolush esla mumkin emes, shundaqtimu bir noqta heqqide siler bilen pikirliship kurushni layiq kordum.


hey hey Uyghurum mushu kunlerde Baburghu demokeratik duwlette galistukni taqap erkin azade yuruptu, munixliq uzun boyluq seteng Axsu kuchilirida bimalal yurewatidu............ buninggha nime deysen???????!!!! biz ichimizdin chirikliship ketken millet ikenmiz! biz aldi bilen xitayyni emes uz ichimizdiki xainlagha hich bulmisa nepret kuzimiz bilen qariyalighan kuni..............

Unregistered
18-05-10, 03:35
Mushu kunlerdimu kastom-burulkilirini qirlap kiyip, qara koz eynikini taqap stockholming kochilira bixaram yurgen Babur ning sot hukumnamisi jemi 38bet bolup, uningda diyilgen nurghun mesililer ademni heqiqeten oygha salidu.biraq uningdiki hemme nersilerni bu yerde sozlep bolush esla mumkin emes, shundaqtimu bir noqta heqqide siler bilen pikirliship kurushni layiq kordum.


hey hey Uyghurum mushu kunlerde Baburghu demokeratik duwlette galistukni taqap erkin azade yuruptu, munixliq uzun boyluq seteng Axsu kuchilirida bimalal yurewatidu............ buninggha nime deysen???????!!!! biz ichimizdin chirikliship ketken millet ikenmiz! biz aldi bilen xitayyni emes uz ichimizdiki xainlagha hich bulmisa nepret kuzimiz bilen qariyalighan kuni..............



agine sen u ishliga kongel bolep ketme! "Inqilapchi Iri" gep qilmisa elwette hiligu Aksu ken Shangxeyning kochilirdima erkin yurewirdu.......

Unregistered
18-05-10, 04:01
dakka dukkuuu yurakta
kuch qalmigan bilakta
shalaq shuluq awaz bar
su qalmigan chilakta

Unregistered
20-05-10, 09:14
dakka dukkuuu yurakta
kuch qalmigan bilakta
shalaq shuluq awaz bar
su qalmigan chilakta

towa digüdek ishlar nimanche köp bu jahanda

Unregistered
25-05-10, 02:53
agine sen u ishliga kongel bolep ketme! "Inqilapchi Iri" gep qilmisa elwette hiligu Aksu ken Shangxeyning kochilirdima erkin yurewirdu.......

kimni dewatisiler

Unregistered
26-05-10, 03:13
towa digüdek ishlar nimanche köp bu jahanda

towa!-dep hangweqip qapsizghu. sizge qarap menmu asmangha qarap deltidek turup qaldim. towa deyli .